Det var ett tag sedan

Bäste bloggläsare, jag ber om ursäkt att jag blir sämre och sämre på att skriva. Men jag tror att det kommer att komma bättre tider. Tills dess sänder jag min senaste utgåva av slangordlista. Håll tillgodo.

Slang i detta fall, unika ord som inte annars (det händer) förekommer i annan betydelse. Dock kan ett ord ha flera betydelser och/ eller såväl vara ett substantiv som ett verb. Obs stavningen behöver inte vara rätt, (fonetisk stavning).

Slangordlista (101 ord)

Slangord Insatt i en betydelse Fritt översatt
Axa Jag axade i en kurva Jag accelererade i en kurva
Ball Är du ball nu? Är du tuff nu?
Barre En fin barre Ett fint hus
Bast Jag är tre bast Jag är tre år
Batting Det är en riktig batting Det är en riktigt bråkig unge
Bella Vad bellar det? Vad kostar det
Blecka Jag har fått en blecka Jag har fått ett blåmärke
Blåtira Har du en blåtira? Har du ett blått öga (efter att ha fått ett slag)
Brallar Det brallar i Vinden ökar
Bitig Han är en bitig typ Han är en muskulös typ
Brallor Har du nya brallor? Har du nya byxor?
Bussa Hon bussade hunden på mig Hon fick hunden att anfalla mig
Brillor Jag har nya brillor Jag har nya glasögon
Byling Där står en byling Där står en polis
Chaskig Vilken chaskig typ Vilken nedgången typ (uteliggare)
Dilla Vad dillar du om? Vad snackar du om (lite ifrågasättande)?
Doja Nya dojor Nya skor
Dora Panga en dora. Ha sönder en fönsterruta (med flit)
Fjutta Fjutta på då Tänd på då
Flax Jag har flax Jag har tur
Flukta Flukta på den där Titta på den där
Fluns Vilken fluns du hade Vilken tur du hade
Garva Vad garvar du åt? Vad skrattar du åt?
Geggamoja Jag har geggamoja på skorna Jag har lera på skorna
Glo Vad glor du på? Vad tittar du på?
Haja Hajar du? Förstår du?
Halsa Jag halsar Jag dricker ur flaskan
Hoj Jag har köpt en hoj Jag har köpt en motorcykel
Hojja Ska vi hojja dit? Ska vi cykla dit?
Hyla Ska jag hyla dig? Ska jag lägga filten över dig
Jota Jag har inte ett jota Jag har ingenting
Jumpa Jumpa på isflak Hoppa mellan isflak
Karda Här har du kardan Här har du min hand.
Kepa Här är min kepa Här är min huvudbonad (keps)
Knarr Jag har en knarr Jag har en cykel
Knarra Ska vi knarra? Ska vi cykla?
Knata Knata på då? Spring på då
Knega Jag ska knega Jag ska arbeta
Knoppar Knoppar du? Sover du?
Kolla Kolla där/kolla listan Titta där/kontrollera listan
Krallig Det är en krallig typ Det är en muskulös typ
Krubb Har du krubbat? Har du ätit?
Kräm Är det något kräm i sladden Är det någon ström i sladden
Kränga Jag ska kränga min bil Jag ska sälja min bil
Kröka Ska du kröka? Ska du dricka alkohol
Kugga Jag kuggades i latin Jag klarade ej tentan i latin
Laja Vill du laja med mig? Vill du leka med mig?
Limma Jag limmar på henne Jag är intresserad av henne
Lira Ska vi lira? Ska vi spela?
Lubba Ska vi lubba? Ska vi springa?
Löva Ska vi löva? Ska vi spela kort?
Majen Vi har en ny maje Vi har en ny magister
Malla Malla dig inte Gör dig inte till.
Mula Han har mulat Han har dött
Mula Mula honom! Tryck snö i hans ansikte
Naif Jag har en naif Jag har en kniv
Nalla Jag nallade den Jag stal den
Nylle Jag fick bollen rakt i nyllet Jag fick bollen rakt i ansiktet
Näbben Min näbb är fin Min näsa är fin
Pajad Min bil pajade Min bil gick sönder
Palla Palla äpplen Stjäla äpplen i andras trädgårdar
Pallet Jag har ont i pallet Jag har ont i huvudet
Pava Ge mig pavan Ge mig flaskan
Picka Jag har en picka Jag har en pistol
Pirra Jag pirrade henne Jag satte krokben för henne
Pjuck Nya pjuck Nya skor
Plugg Köp plugg oxå Köp potatis oxå
Plugga Jag ska plugga Jag ska göra läxorna/börja på skola i höst
Plugget Jag ska till plugget Jag ska till skolan
Plurra Jag plurrade Jag ramlade i vattnet (oavsiktligt)
Plurret Plurret Vattnet
Pluska Jag har köpt en pluska Jag har köpt en portmonnä
Pröjsa Har du pröjsat? Har du betalt?
Rulle Vilken rulle du hade Vilken fart du hade
Saka Jag sakar? Jag lägger lägre kort
Sigg Har du en sigg? Har du en cigarett?
Sjåla Har du sjålat den där? Har du stulit den där?
Skolka Har skolkat från lektionen Har olovligen uteblivit från lektionen
Slaf Jag har en slaf Jag har en säng
Slafa Jag slafar Jag sover
Slagga Jag slaggar Jag sover
Slumpen Jag kan väl få slumpen? Jag kan väl få det sista i flaskan
Slå dank Han gick och slog dank Han gick och gjorde ingenting
Smöra Han smörar för läraren Han gör sig till för läraren
Snut Där står en snut Där står en polis
Soppa Är soppan slut Är bensinen slut
Spat Hoppa i spat Hoppa i vattnet
Spinki Här är spinki Han är smal/tanig
Spänn Har du två spänn? Har du två kronor?
Stimmigt Det är en stimmig klass Det är en högljudd och rörig klass
Sukta Jag suktar efter godis Jag längtar efter godis
Svida om Jag ska svida om Jag ska byta kläder, byta upp sig
Svulla Jag ska hem och svulla Jag ska hem och äta
Taskigt Det var taskigt Det var inte snällt
Tjacka Jag ska tjacka Jag ska köpa
Tjaskig Vad tjaskig du är Vad dum du är
Tjaskigt Det var tjaskigt gjort Det var dumt gjort
Tjalla Man ska inte tjalla Man ska inte skvallra
Tåbira Det luktar tåbira Det luktar fotsvett
Tåfjutt Skjut en tåfjutt Skjut ett skott med rak fot (boll mot tårna)
Vajert Vajert! Jättebra/kul jättebra
Åma Åma dig inte Gör dig inte till, det gör inget ont!

 

 

Allt har sin tid

Jag har svårt för att i stunden konstatera att det jag sysslar med kommer att upphöra snart, eller att efterfrågan kommer att minska, eller hinder på tillväxt som omöjliggör att fortsätta o s v. När det gäller mänsklig växt är det enkelt vissa saker har bara med småbarnsstadiet att göra, andra med tonåren osv. Men i det läge jag befinner mig börjar jag småningom att inse att seglarlivet har en ända. Allt det som vi arbetat för och kämpat med och som glatts åt snart inte finns längre. Varför då, kan man ju undra, jo andra intressen kommer i kläm och hanteras därför mer styvmoderligt i mitt fall handlar det om att försöka att bli en bättre pappa, morfar och farfar, samt att jag längtar tillbaka till politiken och föreningslivet hemma på Lidingö. Av dessa anledningar väljer jag/vi att sälja vår Swan 42 Engla. Så här ser vår annons ut.

Till eventuell köpare
Vi seglar hem Engla, från Kanarieöarna till Hundudden på Djurgården, med start i mars 2020. Vi planerar att ta vägen över Madeira mot La Coruna för vidare färd utefter kusten Uppemot Engelska kanalen, Kielkanalen och in i Östersjön. Vi erbjuder eventuell köpare att gasta ombord allt ifrån några dagar till en längre resa. Syftet är att få lära känna båten. Vi har all speciell seglingsutrustning som kan behövas ombord.

Nattbild i hamn

 Inventarielista Swan 42 Engla
Engla är säkerhetsbesiktigad 2017 samt riggen är särskilt besiktigad inför starten av ARC i november 2017, inga anmärkningar, protokoll från den första besiktningen finns. Engla har seglat över Atlanten, varit i dåligt väder med höga vågor och starka vindar, Engla kan man lita på, inget oplanerat har hänt inget har heller blivit skadat.

Engla är en kvalitetsbåt från Nautor Swan i Finland, vi köpte henne i Hamble (England) 2002, då hade hon legat oanvänd i flera år, tidigare ägare hade köpt en motorbåt som tagit över intresset för sjöliv. Vi har seglat Engla alla somrar efter det nu senast Stockholm, Spanien, Medelhavet, Grekland, Italien, Spanien Karibien, USA, Karibien, Azorerna och Europas kuster åter till Stockholm.

Motorn Perkins 4108 renoverades 2017, bägge förstagen renoverades 2019, Water makern renoverades 2019, backslaget renoverades 2019 och högtryckspumpen byttes år 2019. Skrovet är lackat och är utan några allvarliga skador.

Data
Modell:         Swan 42 1984, tillverkningsnummer: 011
Längd:          12,8 meter
Bredd:           3,95 meter
Djup:             2,40 meter
Vikt:                 11 ton
Vattentankar   350 liter
Dieseltank       163 liter
Kojer               6 vuxenkojer varav en dubbelkoj samt två barnkojer.

Däck och skrov
– Motor Perkins 4108
– Propeller ”Maxi Prop 20”
– 4 st kraftiga lättmetalknapar med 10 mm bult med plåt som tryckfördelare på undersidan.
– Bimini med solskydd runt om.
– Sprayhood över cockpit
– Luckor och deck hatches har insyns/solskydd
– Radar och radarstolpe, radar Garmin 24 HD
– Huvudankare, rostfritt stål, Bruce 30 kg. Reservankare galvaniserat stockankare c:a 20 kg med 50 meter blyad lina.
– Wi-fi förstärkare UBI-Bullet M2HP med router inne i salongen.
– 2 st Marinco solcellsfläktar
– Swing Thruster RMC, 5 000 W (nedfällbar bogpropeller), styrpanel i cockpit.
– Autopilot Garmin ”Reactor”
– 3 st spinnacker bommar
– 1 st gennaker bom
– Solpaneler 2*100 W
– Lyftanordning för utombordarmotor.
– 2 st högtalare i cockpit
– Radions justerpanel i cockpit

Rigg
– Stående rodrigg
– Hydrauliskt akterstag
– Hydrauliskt Rodkick
– Däckbelysning från undre spridare
– Passiv radarreflektor
– VHF, antenn, TV-antenn, AIS antenn, GPS-antenn, Plotterantenn och Wi-fi förstärkarantenn.

Jolle o motor
– Jolle 310 Takacat
– Motor 9,9 hk fyrtakt YAMAHA inköpt 2017
– Solskyddsduk till jolle o motor

Instrument
– Plotter GARMIN 4100
– B o G: vind, -fart och djupinstrument, vindgivare i reserv (värde c:a 12 000 SEK)
– VHF ICOM M601 med Commandermic i cockpit samt handburen ICOM 5 W
– Svartvattentank mätare Gobius
– 2 st högtalare i cockpit
– El-mätare batteristatus, BM-1

Segel
– Storsegel Hood cruising segel
– Genua (65 kvm)
– Genua mindre högt skuren
– Fock (inre förstag)
– Spinnaker
– Gennaker
– Stormsegel stor
– Stormsegel fock
– Ankarsegel

Insidan
– Värmare, Airtronic D4, Eberspächer diesel
– Landströmladdare: LEAB EDR 12/75 samt CTEK 3,6 amp
– Water maker Schenker Smart 30 liter digital
– Vattenvärmare Isotemp 30 liter
– AIS CTRX GRAPHENE (Thue Heading)
– Automatisk stand by inkopplad länspump
– Kyl och sval ISOTERM
– Spis ENO tre-lågig med grill
– TV 12 V LTC
– Inverter 12 V – 220 V
– Radio Kenwood
– 7 st batterier av varierande ålder och styrka

Säkerhet
– Diverse livräddningsdetaljer såsom livboj, 4 st flytvästar, säkerhetslinor m m
– Livflotte SEA-SAFE, 4 personer inköpt 2013
– Epirb 406 GPS
– Två stycken MOB 1 (AIS – sändare till flytvästarna)
– Brandsläckare 4 st
– Automatisk länspump

Pris: 990 000 SEK

Du som vill se foton och/eller få ytterligare information, hör av dig.

E-post: Kess.simmasgard@gmail.com

/Kess Simmasgård

La Gomera

HA HAA HA! Återigen har jag lurat er, ni trodde förstås att den alltigenom tråkiga, mästrande och vimsiga Kess hade lagt av, men ack nej, jag lever och har hälsan (tror jag). Så här kommer några tankar från La Gomera (del av Kanarieöarna). Vi har Oskar ombord och allt är under kontroll, i morgon (8/8) ska vi gå till nästa ö L Hiero.

Håll till godo, med några tankar! Det finns några saker som varken föräldrar eller skola eller annan kommer på idén att lära en om, eller informera en om. Det är exempelvis hur man på bästa sätt sköter hantverket på toaletten och det är när och hur man hälsar på främmande människor som man möter på promenader, joggingturen eller dylikt.

På toaletten, som liten, får de flesta av oss veta hur våra föräldrar gör när de är på toaletten och utför sina behov detta visar de genom att praktisera deras sätt på oss, lärandet pågår till dess vi är tre-fyra år, därefter får vi klara oss själva bakom stängd toalettdörr. Nu kan det vara så att den metod som våra föräldrar tillämpar på oss som små, inte alltid är den metod som passar oss bäst. Jag vet ett barn c:a åtta-nio år, som själv valde att sitta bak- o fram på toastolen. Dvs han satt med ansiktet mot den kaklade badrumsväggen, med armarna vilande uppepå vattenbehållaren läsandes i en serietidning. Det tyckte han passade honom bäst, om han fortfarande såsom vuxen sitter bakfram på toalettsitsen, vet jag ej. Men faktum är att de flesta av oss får lära oss hantverket genom att själva bli utsatta för föräldrarnas sätt att utöva sitt hantverk. Denna form av tyst tradition, vet jag inte förekommer i några andra sammanhang. Exempelvis, det finns ingenstans som du kan ringa eller besöka för att få råd hur man ska göra eller bli instruerad hur man kan/bör göra. Jag upplever att hantverket som jag utför bakom stängd toa-dörr erfarenhetsbaserat har utvecklats under åren, i dag utförs hantverket mer elegant och effektivt än för låt oss säga, tjugo år sedan. Varför har denna kunskap inte varit tillgänglig? Kan man fråga sig. Varför måste jag göra lite fel under årtionden och först få mer rätt handlag när jag närmar mig slutet på min livsresa? Man kan ju fundera.

Ett annat område är, när hälsar man på okända människor? Detta är mer komplicerat här handlar mycket om känsla samt förmåga att sända små signaler till andra okända människor utan att dessa missförstås eller inte uppfattas alls. Jag tror att först måste ett läge kallat ”hälsningsläge” uppstå, det kan vara att du möter en eller flera personer som du kan spåra viss liknelse med dig själv i just den aktuella situationen. Liknelsen kan vara att man utför liknande sysslor exempelvis joggar i joggingspåret, kommer in i bastun på det offentliga badet och upptäcker att där sitter en man, kommer in i tågkupén där din reserverade plats finns och där finner du en annan resenär, promenerar på en lite enslig stig eller gångväg och möter ensamma vandrare, lika som du. Det räcker med exempel, jag tror att du förstår när ett hälsningsläge uppstår.

När ett hälsningsläge är på väg att uppstå. Exempelvis, du ser en man klädd som du, går som du och är i din ålder komma emot dig på gångvägen en eftermiddag på Djurgården, då gäller det att göra rätt bedömning om du ska hälsa eller inte. Det första du måste göra är att visa den andre att du är beredd att hälsa, det gör du genom att på lämpligt avstånd (sju-tio meter), res upp ditt huvud ha ansiktet riktat direkt mot den mötande mannen och sök dennes blick, om den mötande gör på liknande sätt, fortsätter du att fästa blicken mot den mötande för att på c:a fem stegs avstånd från den andre hälsa genom att röra munnen i positivt knipläge samtidigt som huvudet nickar. Hur mycket man ska nicka beror på situationen, ju yngre den mötande är, ju tydligare nickar du, en äldre mer distingerad mötande får en mer avskalad nick men en desto mer tydlig munrörelse som ska vara med lite ”uppnäsa”, dvs lite kaxig/tuff ej för översvallande, utan mera återhållsam, men tydlig.

Hälsar man på alla, kan man ju fråga sig. Nej som äldre man undviker jag att hälsa på unga flickor, det kan lätt missförstås, inte heller på människor som socialt verkar stå allt för långt mig, jag tänker på uteliggare för att nu nämna något. Att hälsa eller inte är en fråga om klass, hur trist det en låter, jag tror att det handlar om igenkänning, jag har lättast att hälsa på andra människor som verkar tillhöra samma sociala skikt som jag gör eller något därunder. När jag möter båtägaren till en Super yacht är det inte alltid jag hälsar och om jag hälsar så är det inte särskilt överdrivet utan mer sparsmakat lite tufft. Medan jag alltid hälsar när jag möter båtägare på bryggan som har mer normala båtar. Så klass spelar roll.

Men om den mötande visar att den inte vill hälsa, hur gör man då? Jag anser att det är mer rätt att hälsa även om än den mötande inte skulle besvara hälsningen, än att avstå. Hemma på Lidingö hälsar jag på alla jag möter när jag är i hälsningsläge och alla hälsar tillbaka, dvs inget problem. I USA hälsade alla män och medelålders- och äldre kvinnor på mig, dock hälsade ingen på min hustru… Där fanns inte problemet heller, de hälsade före det att jag hälsade, så min roll var att besvara deras hälsning. Men det händer att det är osäkert om den mötande kommer att besvara min hälsning eller ej, i dessa fall vill jag inte hälsa stort och inte få någon positiv motreaktion, då väljer jag min tuffa hälsning, jag drar på mungiporna på ett överlägset sätt, nickar på huvudet långsamt och marginellt (lite överseende). Det är verkligen en ”Von oben hälsning”, den fungerar jämt, jag gissar att hälsningen sänder inte helt positiva signaler till den icke hälsande mötande. Som läsaren redan förstått anser jag att det är positivt att hälsa och att det trist när andra hälsar och jag inte gör det. Men för att inte förlora sig i att hälsa jämt när hälsningsläge uppstår (det ska man inte) så rekomederar jag min ”Von oben hälsning”, den fungerar jämt och kan i hälsningsstunden göra mer eller mindre positiv eller tydlig.

Ut o praktisera.

IMG_2375

Engla i viloläge

IMG_2382

Tenerife från La Gomera

 

 

Nu är det gjort

Nu har jag lugnat ned mig, nu vet jag att jag har fått Basacellcancer och för ett halvårsedan fick jag Skivepitelcancer, så än saknas den farligaste sorten Malignt melanom, OBS jag saknar den inte. Jag kanhända har överreagerat, jag menar hur jag uttryckt mig här på min blogg, jag skulle nog ha varit mer återhållsam i mina formuleringar. Så farligt verkar det ju inte vara. I dag tisdagen den 2 juli opererades jag.

Så här gick det till.

Väckarklockan (telefonen) ringde klockan 06.30, jag gick upp och gjorde frukost, klädde mig och såg till att jag doftade gott samt var ren överallt. Promenerade upp till sjukhuset, normalt c:a 30 minuters snabb promenad, nu gick jag inte så fort, varför det tog lite längre tid. Det var varmt och solen hade redan börjat att brännas, jag började bli varm efter några uppförsbackar, tog av min T-skirt gick sakta med bar överkropp. Väl framme började jag, med hjälp av alla skyltar att leta mig fram till kirurgiavdelningarna, det var inte helt enkelt, men jag frågade mig fram och till slut var jag på plats. Innan dess kom jag på att jag borde passa på att tömma blåsan, så jag inte ligger där och måste gå på toa när de håller på som bäst. Jag såg en halvöppen dörr i korridoren, det var en toalett men tydligen bara för personal, en stor och kraftig kvinnlig personal kom och tog mig resolut i armen och motade ut mig hela tiden pratandes för full hals. Jag försökte sticka in att jag inte förstår portugisiska, det tog hon ingen hänsyn till utan gick på i ull-strumporna. Jag var tyst stod och väntade, småningom lugnade hon ner sig, jag började skratta och efter ett tag skrattade hon åxå. Det var slutligen hon som visade mig på rätt väg.

Under mitt besök förbrukade jag två sterila rockar, likaså tofflor och hårnät samt två lakan att håll kroppsvärmen med, de var inte snåla. De delade upp sig i två par, en manlig läkare på var sida om mig sufflerade av en kvinnlig sköterska. Som jag uppfattade det hela, hade jag en egen sköterska, det verkar som hennes roll var att se till hur jag mår. De var alltså fem stycken. Jag blodade ner hela rummet, tror jag, åtminstone rann det blod ner på min brits hela tiden.

De var en smula opersonliga, ex i gamla landet har läkarna som ska ta sig ann min kropp kommit och presenterat sig och berättat vad som ska ske, innan de startar jobbet. Men inte här, han som jag gissar var ansvarig läkare fick telefon strax innan de var klara, han gick ut i väntrummet och pratade (högt!), han hann inte tillbaka tvåan fick avsluta. Nåja jag har inga direkta behov av att vara social med dem, men det verkar vara en annan kultur, därav dessa rader i ämnet.

Nu ska jag på ”kontroll” varannan dag fram tills den 15 juli, då ska plåstren och stygnen bort.

So far, so god!

Ryggen

 

 

 

Nu är jag tillbaka

Landkrabbor ombord och allt går inte att planera!

Jag gillar att kunna planera, det är som att uppleva det planerade två gånger, först när jag planerar och gläds åt att inget negativt händer och sedan uppleva det i verkligheten, trots och då är det inte fritt från negativa händelser. Därför hade jag bokat upp en van seglare att bistå mig under resan åter till Europa, nu i maj 2019. Trist nog hoppade han av en månad före planerat avresedatum… Jag fick en ny kontakt, även denna gång en erfaren seglare som fram till mindre än två veckor före planerat avresedatum, tackade nej…

Då satt jag där med två personer (våra vänner i USA) som aldrig seglat eller på annat sätt ägnat sig åt sjöliv som min enda besättning, min tanke har hela tiden varit att två erfarna och två oerfarna det borde man klara av, nu var det jag och två oerfarna och jag…

Efter att ha sökt på olika förmedlingsföretag, vilket inte kändes helt rätt, jag menar att stoppa in en person som jag inte vet ett dugg om i vår lilla grupp, svårt att förklara men det kändes inte rätt att bara ta någon från deras presentationssidor på Internet. Då föreslog mina amerikanska vänner att han, pappans bror, skulle bistå oss så vi blev fyra personer ombord. Det är bra att åtminstone vara fyra, det underlättar att få tillräckligt med sovtid. Fyra är därför minsta besättning, tycker jag.

Ok, och nu blev det så, jag och tre helt oerfarna, hur svårt kan det vara tänkte jag: styra, vinscha, samt sitta och hålla i sig. Nu sitter jag vid målet den lilla ön Terceira en del av Azorerna. Hur var det då, kan man med viss rätt undra. Jo, så här var det:

Man kan säga att alla småproblem som uppstod var en effekt av att jag inte säkrade alla handlingar som de oerfarna utförde. Det ska också sägas att detta inte blev någon lustresa, vi hade mycket blåsigt ex så hade vi genomsnittsfarten 8,9 knop under ett dygn (24 timmar), vi hade ösregn och hamnade i flera squall med vindar som tangerade 40 knop och till o från hade vi motvind och motström. Detta till trots gjorde vi en fullt godkänd insats passerade Horta efter 15 dygn och en timma på havet.

Familjen (våra amerikanska vänner) var fantastiska, de var helt orädda även när det blåste som mest, de gnällde inte, de var positiva, de kröp på däck i ösregn, stark vind och stora vågor och trasslade ut segel som krånglar. De var helt enkelt den bästa besättning jag haft. Det blev svårt några dagar med sömnen på grund av vind och vågor, men de klagade inte heller då utan tog sina vaktpass vid ratten och styrde på. Men vi hade också tur, jag slarvade med att säkra alla de handgrepp de utförde, gjordes rätt, därför kunde det gått illa vid några tillfällen, men det gjorde det inte, försynen var med oss. När vi skulle fiska visade det sig att de inte hade fiskat förut, vilket jag inte kunde förstå. Vi hade på menyn en dag varje vecka skulle vi äta färsk fisk, vi inledde därför att fiska redan dag nummer två, efter ett tag fick vi napp, en i familjen tog spöt, visste inte riktigt vad som skulle göras medan det tjöt i rullen och linan löpte ut (en stor fisk drog). Innan personen visste hur han skulle göra så ryckte det till ordentligt i rullen och all lina löpte ut… Så var det med den fisken. Jag satte på en ny lina och nytt drag och vips så högg det på nytt, samma sak hände på nytt så efter några sekunder så var även denna lina i havsdjupet, nu hade jag ingen mer lina, så det blev ingen fisk på menyn. Men Annes planerade hushållning gjorde att vi hade perfekt mat alla dagar, detta till trots.

Allt går dock inte att planera
Nu har Anne o jag landat på Sao Miguel en av öarna i Azorerna här är fint och vi trivs. Dag nummer två här på ön blir jag uppringd av min doktor i Stockholm som talar om för mig att det hudprov hon tog en vecka dessförinnan, när vi var hemma i det gamla landet, var cancerogent dvs en elak tumör. Dagen därefter ringde Östermalmsmottagningen och frågade om jag kunde komma för operation nästkommande dag. De hade fått en remiss från min doktor som sa att det var bråttom. Ska jag åka hem i morgon? Alla olika problem och möjliga hinder växte sig jättestora… Efter att ha kollat med flyg m m så dök frågan upp -kan inte ingreppet göras här i Portugal, vi har ju EU. Jag ringde försäkringskassan – jo det går bra, spara dina kvitton så betalar vi när du kommer hem… Så enkelt var det.

Anne och jag letade upp samhällets sjukhus, vi blev mycket positivt omhändertagna, alla ville hjälpa till. Till slut hamnade jag hos några läkare på akuten de sa att de kunde inte bara sådär, gå och operera mig, de måste göra provtagningar, m m det skulle ta flera månader. Jag sa PUU! Jag protesterade och sa att hade detta varit hemma så hade de redan gjort ingreppet istället för att prata. De (läkarna) blev mycket störda. Då sa jag – om ni opererar och undersöker vad ni skurit bort och jag seglar till Spanien, så kan de göra ev resterande ingrepp I Spanien. De funderade och skulle prata med sin chef… Tiden gick, de kom tillbaka och ville diskutera en lösning. -Om du stannar här lite mer än två veckor så kan vi göra operationen. Nu började det kännas rätt, efter ett tag fick jag besked att på tisdag nästa vecka (2/7) ska jag opereras (hoppas jag). De hade problem med tiden, bland annat därför att de inte var säkra på om jag skulle sövas eller om det skulle ske med lokalbedövning, det ena tar mer tid i anspråk.

Ok, jag hade nått mitt mål, att bli behandlad utan att krångla med flyg och annat trassel. De skulle ringa mig och bekräfta dag och tid för operation, detta var på onsdagen, ingen ringde på torsdagen och inte heller på fredagen, nu börjar jag bli osäker, varför hör de inte av sig. I dag är det lördag den 29 juni, det är troligen ingen idé att jag går till sjukhuset i dag, jag bestämmer mig för att vänta tills på måndag morgon.

Men jag kan inte vänta, utan jag handskriver ett dokument i syfte att säkerställa att de ska veta att jag sitter och väntar på att få besked om när de ska göra ingreppet och vi promenerar upp till sjukhuset (2-3 km) jag krånglar med personalen och till slut lovar de att överlämna dokumentet till ansvarig läkare på måndag morgon. Puu nu tycker jag att jag gjort vad jag kan för att få saker och ting ska fungera. Nu är det bara att vänta.

Som jag sagt tidigare gillar jag att planera, men jag kan konstatera att det är svårt att planera sin hälsa. Det som nu hänt mig, slår undan alla annan verksamhet och mitt fokus förändras från att skruva på båten till att hantera sjukvårdsmyndigheterna här på plats samt min egen oro, hur farligt är detta?

IMG_2220

Brad vilar ut

IMG_2223

Bella styr

IMG_2224

Bryan studerar sjökortet, han visar sin ”Homeless look”.

IMG_2232

Englas team är i hamn Terceira, ett mycket trevligt ställe. Ett mycket fint team.