Marc Anthony

Anne o jag går in på en bar på Gran Canaria och rakt ovanför bardisken, bakom den betjänande bartendern lite högt upp så han kropp inte ska hindra bilden att ses av alla i baren, sitter en storbilds-TV och på den verkar det hända något. Det är en konsert, det är en enorm massa av konsertbesökare, alla verkar vara unga eller i medelåldern och en majoritet är flickor/kvinnor. Jag häpnar lite grann, när såg jag senast så många helt extatiska människor, alla hoppar, jublar, skriker, jag ser att detta troligen händer någonstans i Sydamerika. Jag tänker, hur kan något så stort hända, för det måste vara något stort, utifrån de reaktioner jag ser hos publiken, jag tänker vidare, det finns alltså starka upplevelser att fånga in som inte producerats av Hollywood, konstigt att detta fenomen tycks pågå utan att jag en har en aning om det. Annars är tidningarna fyllda med artiklar som visar allt viktigt exempelvis människor som minskat sin vikt flera kilo eller annat viktigt från alla kändisars slarviga liv. Medan här sker något och tydligen har pågått en tid och påverkat otaliga massor av människor, utan att jag vetat om det…

Nu fortsätter sändningen, publikens jubel vet inga gränser, alla skriker av förtjusning, Anne och jag tokstirrar på TV-rutan och ser långt bak på konsertscenen kommer en tunn kille i solglasögon och svart kostym utan slips, den vita skjortan är uppknäppt två knappar. Publiken fullständigt skriker/vrålar ut sin glädje att se honom. Han går sakta fram till den uppställda mikrofonen, stannar en meter ifrån, vrider sakta på huvudet, en slags uppvärmningsrörelse tänker jag, han fortsätter med att stå ensam på denna jättearena, med säkerligen 10-tusenstals skrikande besökare/publik framför sig. Han verkar helt oberörd, gör sin huvudrullning, sakta mycket sakta, rör sina ansiktsmuskler genom att göra små grimaserande rörelser, lyfter höger arm och det blir dödstyst i arenan. Han sänker armen sakta, vrider kroppen mot musikerna som står bakom honom, de har ögonkontakt, en slags hälsning genomfördes ”är ni beredda? Nu kör vi!” Det var nog vad hans kroppsspråk sa till musikerna. Han öppnar munnen lyfter på nytt höger arm andas in luft fyller lungorna. Först är det bara några enstaka tangentnedslag på en flygel som hörs, publiken är med, de vet vad som ska komma. Publiken blir helt galen alla skriker ut sin förtjusning, han böjer sig sakta, tar tag i mikrofonen, andas in och nu kommer det… Ett helt jäkla fantastisk framträdande, han sjunger som en gud, han rör sig på scenen som den självklara överledaren trots att han emellanåt beter som en blyg pojke och alla i arenan inklusive Anne o jag som står i en bar säkert tusen mil därifrån, är helt tagna av denna uppvisning av scenframträdande, sång och naturligtvis makt. Det räcker med att han gör en liten kroppsrörelse eller en liten grimas, för att publikhavet ska explodera. Vi är helt fascinerade, det är som att tiden står stilla, min öl framför mig håller på att bli varm. Vad är detta frågar jag och efter en stund, samtidigt som TV-bilden visar hans namn Marc Anthony…

Vi blir så fascinerade att när vi kommer till båten letar vi upp hans konserter på YouTube och sitter bara och njuter. Nu tror ni att konserter av detta slag är ett vanligt förekommande i mitt och Annes liv, men ni har fel, vi har varit på tre stycken konserter av liknande slag två Tom Jones (helt värdelösa tycker jag) och en med Orop och co för mer än tjugo år sedan. Vi har alltså inte konsertvana, däremot går vi regelbundet på Berwaldhallen, men det är ju något annat.

Fascinationen sitter kvar, när vi har folk ombord några kvällar senare, berättar vi att vi upptäckt en fantastisk artist Marc Anthony, vi startar TV:n och spelar upp ett kort framträdande som han gjorde i Los Angeles. Men det tyckte inte att det så märkvärdigt, utan börjande som vanligt att berätta för varandra alla läskigheter på havet som de upplevt. Vår Marc väckte inget genomslag, utan att någon märkte det så stängde jag av TV:n och ingen verkade sakna inslaget.

Hur kan det vara så, undrar jag. Varför känner inte alla den starka dragningskraften som han utstrålar, varför fascineras inte de såsom Anne och jag gör. Men någonstans förstår jag, de personer som jag hade på middag och jag ville skulle få uppleva Marc Anthony, är samma personer som fick mig och Anne att följa med dem på en rockklubb. Då reagerade jag på samma sätt, jag ville hem så fort som möjligt, jag tyckte det var helt bortkastat att sitta och lyssna på ett sjuherrans oväsen från trummor, blås och gitarrer.

Tänk så olika det kan vara. Nu till något helt annat, min kompletterade slagordlista, håll till godo!

Slang i detta fall, unika ord som inte annars (det händer) förekommer i annan betydelse. Dock kan ett ord ha flera betydelser och/ eller såväl vara ett substantiv som ett verb. Obs stavningen behöver inte vara rätt, (fonetisk stavning). Fet text är nya ord.

Slangordlista (46+52+21=119 ord)

Slangord	Insatt i en betydelse	Fritt översatt
Axa	Jag axade i en kurva	Jag accelererade i en kurva
Ball	Är du ball nu?	Är du tuff nu?
Barre	En fin barre	Ett fint hus
Bast	Jag är tre bast	Jag är tre år
Batting	Det är en riktig batting	Det är en riktigt bråkig unge
Bella	Vad bellar det?	Vad kostar det
Blecka	Jag har fått en blecka	Jag har fått ett blåmärke
Blåtira	Har du en blåtira?	Har du ett blått öga (efter att ha fått ett slag)
Brallar	Det brallar i	Vinden ökar
Bitig	Han är en bitig typ	Han är en muskulös typ
Brallor	Har du nya brallor?	Har du nya byxor?
Bussa	Hon bussade hunden på mig	Hon fick hunden att anfalla mig
Brillor	Jag har nya brillor	Jag har nya glasögon
Byling	Där står en byling	Där står en polis
Chaskig	Vilken chaskig typ	Vilken nedgången typ (uteliggare)
Dilla	Vad dillar du om?	Vad snackar du om (lite ifrågasättande)?
Doja	Nya dojor	Nya skor
Dora	Panga en dora.	Ha sönder en fönsterruta (med flit)
Fjutta	Fjutta på då	Tänd på då
Fjäska	Han fjäskade för majen	Han ”ställde in sig” hos magistern
Flax	Jag har flax	Jag har tur
Flukta	Flukta på den där	Titta på den där
Fluns	Vilken fluns du hade	Vilken tur du hade
Garva	Vad garvar du åt?	Vad skrattar du åt?
Geggamoja	Jag har geggamoja på skorna	Jag har lera på skorna
Glo	Vad glor du på?	Vad tittar du på?
Haja	Hajar du?	Förstår du?
Halsa	Jag halsar	Jag dricker ur flaskan
Hoj	Jag har köpt en hoj	Jag har köpt en motorcykel
Hojja	Ska vi hojja dit?	Ska vi cykla dit?
Hyla	Ska jag hyla dig?	Ska jag lägga filten över dig
Jolla	Han jollade	Han skolkade
Jota	Jag har inte ett jota	Jag har ingenting
Jumpa	Jumpa på isflak	Hoppa mellan isflak
Karda	Här har du kardan	Här har du min hand.
Kepa	Här är min kepa	Här är min huvudbonad (keps)
Knarr	Jag har en knarr	Jag har en cykel
Knarra	Ska vi knarra?	Ska vi cykla?
Knata	Knata på då?	Spring på då
Knega	Jag ska knega	Jag ska arbeta
Knoppar	Knoppar du?	Sover du?
Kolla	Kolla där/kolla listan	Titta där/kontrollera listan
Krallig	Det är en krallig typ	Det är en muskulös typ
Krubb	Har du krubbat?	Har du ätit?
Kräm	Är det något kräm i sladden	Är det någon ström i sladden
Kränga	Jag ska kränga min bil	Jag ska sälja min bil
Kröka	Ska du kröka?	Ska du dricka alkohol
Kugga	Jag kuggades i latin	Jag klarade ej tentan i latin
Kuta	Kuta på	Spring då.
Laja	Vill du laja med mig?	Vill du leka med mig?
Langa	Langa hit den	Skicka hit den
Langa	Kan du langa ut åt mig?	Kan du köpa ut sprit till mig?
Limma	Jag limmar på henne	Jag är intresserad av henne
Lira	Ska vi lira?	Ska vi spela?
Lubba	Ska vi lubba?	Ska vi springa?
Löva	Ska vi löva?	Ska vi spela kort?
Majen	Vi har en ny maje	Vi har en ny magister
Malla	Malla dig inte	Gör dig inte till.
Mula	Han har mulat	Han har dött
Mula	Mula honom!	Tryck snö i hans ansikte
Naif	Jag har en naif	Jag har en kniv
Nalla	Jag nallade den	Jag stal den
Nita	Jag nitade honom	Jag slog till honom
Nylle	Jag fick bollen rakt i nyllet	Jag fick bollen rakt i ansiktet
Näbben	Min näbb är fin	Min näsa är fin
Pajad	Min bil pajade	Min bil gick sönder
Palla	Palla äpplen	Stjäla äpplen i andras trädgårdar
Pallet	Jag har ont i pallet	Jag har ont i huvudet
Pava	Ge mig pavan	Ge mig flaskan
Picka	Jag har en picka	Jag har en pistol
Pirra	Jag pirrade henne	Jag satte krokben för henne
Pjuck	Nya pjuck	Nya skor
Plugg	Köp plugg också	Köp potatis oxå
Plugga	Jag ska plugga	Jag ska göra läxorna/börja på skola i höst
Plugget	Jag ska till plugget	Jag ska till skolan
Plurra	Jag plurrade	Jag ramlade i vattnet (oavsiktligt)
Plurret	Plurret	Vattnet
Pluska	Jag har köpt en pluska	Jag har köpt en portmonnä
Pröjsa	Har du pröjsat?	Har du betalt?
Rulle	Vilken rulle du hade	Vilken fart du hade
Röta	Vilken röta du hade	Vilken tur du hade
Saka	Jag sakar?	Jag lägger lägre kort
Sala	Vi salar	Vi delar/var och en ger sitt, samlar in
Sigg	Har du en sigg?	Har du en cigarett?
Sjåla	Har du sjålat den där?	Har du stulit den där?
Skolka	Har skolkat från lektionen	Har olovligen uteblivit från lektionen
Slaf	Jag har en slaf	Jag har en säng
Slafa	Jag slafar	Jag sover
Slagga	Jag slaggar	Jag sover
Slumpen	Jag kan väl få slumpen?	Jag kan väl få det sista i flaskan
Slå dank	Han gick och slog dank	Han gick och gjorde ingenting
Smöra	Han smörar för läraren	Han gör sig till för läraren
Stålar	Har du några stålar?	Har du några pengar?
Sno	Han snodde en tia	Han stal en tia
Snut	Där står en snut	Där står en polis
Snyting	Vill du ha en snyting?	Vill du ha en smäll på käften?
Soppa	Är soppan slut	Är bensinen slut
Sjappa	Han sjappade	Han stack
Spat	Hoppa i spat	Hoppa i vattnet
Spinki	Han är spinkig	Han är smal/tanig
Sponken	Har du köpt sponken?	Har du köpt sprit?
Spänn	Har du två spänn?	Har du två kronor?
Stimmigt	Det är en stimmig klass	Det är en högljudd och rörig klass
Stålar	Har du några stålar?	Har du några pengar?
Sukta	Jag suktar efter godis	Jag längtar efter godis
Svida om	Jag ska svida om	Jag ska byta kläder, byta upp sig
Svulla	Jag ska hem och svulla	Jag ska hem och äta
Taskigt	Det var taskigt	Det var inte snällt
Tjacka	Jag ska tjacka	Jag ska köpa
Tjaskig	Vad tjaskig du är	Vad dum du är
Tjaskigt	Det var tjaskigt gjort	Det var dumt gjort
Torska	Han torskade	Han förlorade
Tjalla	Man ska inte tjalla	Man ska inte skvallra
Tvärnit	Jag tvärnitade	Jag bromsade hårt
Tåbira	Det luktar tåbira	Det luktar fotsvett
Tåfjutt	Skjut en tåfjutt	Skjut ett skott med rak fot (boll mot tårna)
Vajert	Vajert!	Jättebra/kul jättebra
Vajsing	Det är något vajsing	Det är något fel (tekniskt)
Åma	Åma dig inte	Gör dig inte till, det gör inget ont!

 

 

 

Några tankar efter operationen

Nu är jag opererad för andra gången, här i utlandet. Jag konstaterar att det är olika hur de olika utövarna arbetar, i Portugal deltog fem personer i min operation, två läkare, två sjuksystrar och en ”patientombudsman”. Detta var inom den allmänna sjukvården. I Spanien, inom den privata sjukvården, var det två personer i rummet, en läkare och en sjuksyster. Här gjorde läkaren flera förberedande insatser själv ex att plocka fram verktyg m m. Om resultatet skiljer, vet ej säkert, jag kan bara konstatera att i Portugal planerade de för mer eftervård, som inte behövdes, medan planeringen i Spanien var blygsam. Den portugisiska operationen hade inga konsekvenser, medan den Spanska ihoplappning spruckit upp ett par gånger och det rinner blodvätska. Den Spanska ömmar betydligt mer trots att såret är mindre.

Jag vet inte vilka slutsatser jag kan dra av detta, men så är det. Jag mår bra, och i morgon lämnar vi Pasito Blanco för att gå till Las Palmas. Väl i Las Palmas har vi ett digert program, vi ska skaffa nytt segel, slipa och lacka inre skador på teaken, och förbereda båten för långseglingen hem, den 16 maj lägger vi till på Hundudden.

Några tankar
Jag blev påmind av min son om att jag härförleden uttalat mig negativt om de s k plåtpoliserna dvs hastighetskamerorna, vilket väcker gamla tankar till liv och måhända behöver en liten förklaring. I dag har jag ingen bil, utan vistas ute på Atlanten för det mesta, varför jag inte i dag har direkta bekymmer med hastighetskamerorna, men det hade jag när jag var en flitig bilist. Jag tänkte såhär, de utgör ett medel syftande till att minska bilisternas fart och därigenom minska antalet olyckor, dessa är alltså medlet inte själva målet. Dock har jag läst i tidningarna att målet är att montera si och så många hastighetskameror, målet borde egentligen vara att minska antalet olyckor och medlet för detta är hastighetskamerorna. Jag vet att det kan uppfattas som spetsfundigheter, men ändå.

Varför var/är jag irriterad på dem, hastighetskamerorna, jo så här tänker jag. Vi har lika i Sverige som i alla länder, fasta tal för högsta tillåtna hastighet på alla våra vägar. Det gäller för alla slag av bilar, t o m mina gamla SAAB:ar från 60 och 70 talet. Några av de gamla bilarna var riktigt livsfarliga att köra, bromsade man lite hårt måste man hålla stadigt i ratten annars kastade bilen sig åt ena eller andra sidan p g a att bromsbackarna i framhjulen efter bara någon dags regnande rostat och inte fungerade tillfredställande, utan låste sig i tvärnits läge, eller bara bromsade på en sida. Fartgränsen gäller alltså för alla slags fordon såväl nya säkra bilar som gamla rostiga. Lika med vägbanan är den isbelagd eller i bästa kondition spelar ingen roll, samma fartgräns gäller. Dvs fartgränserna är ett trubbigt mått, men det enda man praktiskt kan använda sig av.

Hastighetskamerorna, däremot är flexibla, de kan monteras var som helst och de mäter farten på de föremål som passerar dem. Om målet är att identifiera så många fortkörare som möjligt, ja då ska kamerorna placeras listigt, helst så de inte syns utefter vägsträckor där det är känns tryggt att köra och att det är lätt att köra för fort. Medan om syftet är att minska antalet olyckor då ska de placeras där det är stor riskfaktor att olycka kan inträffa, de ska vara synliga så bilisterna hinner sänka farten i god tid innan de kommer fram till trafikområdet där riskfaktorn är hög.

Jag har kört bil i Finland, kör du på landsvägen så varnas du att det finns Hastighetskameror på liknande sätt som även sker i Sverige. Skillnaden ligger i var dessa kameror är placerade. I Finland är kamerorna placerade ex 100 m före en olycksdrabbad korsning, eller 50 meter framför ett utsatt övergångsställe där det tidigare skett olyckor, eller strax innan en farlig kurva. Dvs i Finland verkar de arbeta efter målbilden färre olyckor, medan jag menar att i Sverige är målbilden att identifiera fortkörare.

I varje svensk kommuns administration finns en teknisk verksamhet, där man har en kommunkarta uppsatt på väggen oftast i ett sammanträdesrum, på den markerar man med ex en liten knappnål varje liten trafikolycka som polisen regelbundet rapporterar. Olika färg på nålens huvud markerar olika slag av incidenter. När mätåret är till ända så kan man enkelt se att där och där har vi trafiksituationer som har stor riskfaktor dvs där har många tillbud och/eller olyckor skett. Det vanligaste är då att man inom ex gatukontoret arbetar fram ett förslag till hur just de/dessa trafiksituationer ska göras mer säkra. Med detta menar jag att det finns gott om statistik som visar vart det skulle vara ”lönsamt” att ex sätta upp en hastighetskamera i syfte att minska antalet olyckor.

Summa summarum, min upplevelse är att hastighetskamerorna på många ställen används fel, i den mening jag uttryckt ovan. Jag vet flera ställen i södra Sverige där kameran står efter det att den farliga kurvan är passerad, dvs då man ser att vägen rätar ut sig, blir till en lång raksträcka, man kanske planerar att göra en omkörning. Där står en hastighetskamera, uppenbart för att hindra olaglig fartökning och begränsa möjligheten att göra en säker omkörning. När jag ser dylika placeringar då blir jag arg, jag upplever att någon försöker lura mig, uppmuntra mig att öka farten för att därefter kunna registrera mig som fartsyndare. I dessa fall skulle säkerheten i kurvan i stället prioriterats och kameran skulle ha varit placerad såsom i Finland dvs strax före området där riskfaktorn är som högst, d v s strax före kurvan. Vi har i Götaland ett stort antal vägsträckor som i händelse av krig kommer att användas som start o landningsbanor för flygvapnet, dessa är raka i flera kilometer, extra breda och har inga diken. Att köra bil på dylikt vägavsnitt måste vara bland de säkraste ställen man kan köra på, och där mitt i det säkraste vägavsnittet, där står det en fartkamera…

Vän av ordning kan tycka att mitt resonemang bygger på utgångspunkten att det är ok att hålla högre hastighet än vad som är tillåtet, nej så är det inte, jag har kört bil i USA och då konstaterade jag, att hålla lagstadgad hastighet fungerar alldeles utmärkt, när alla bilar kör lika fort d v s de hade farthållaren satt på den gällande högsta tillåtna hastigheten, detta gjorde att trafiken flöt fram lugnt och stilla i ett bra tempo. Men, att göra en omkörning på ex en 80-väg utan att tangera 80 km i timmen gränsen, är i de flesta fall svårt. Ska en omkörning ske med tillräcklig säkerhet, så riskerar den omkörande bilen att tangera fartgränsen. Alternativet är att ligga kvar på fel sida av vägen alldeles för länge. I USA var det ovanligt att inte ha flera körfält, varför ”vanliga omkörningar” var sällsynta.

 

Det var ett tag sedan

Bäste bloggläsare, jag ber om ursäkt att jag blir sämre och sämre på att skriva. Men jag tror att det kommer att komma bättre tider. Tills dess sänder jag min senaste utgåva av slangordlista. Håll tillgodo.

Slang i detta fall, unika ord som inte annars (det händer) förekommer i annan betydelse. Dock kan ett ord ha flera betydelser och/ eller såväl vara ett substantiv som ett verb. Obs stavningen behöver inte vara rätt, (fonetisk stavning).

Slangordlista (101 ord)

Slangord	Insatt i en betydelse	Fritt översatt
Axa	Jag axade i en kurva	Jag accelererade i en kurva
Ball	Är du ball nu?	Är du tuff nu?
Barre	En fin barre	Ett fint hus
Bast	Jag är tre bast	Jag är tre år
Batting	Det är en riktig batting	Det är en riktigt bråkig unge
Bella	Vad bellar det?	Vad kostar det
Blecka	Jag har fått en blecka	Jag har fått ett blåmärke
Blåtira	Har du en blåtira?	Har du ett blått öga (efter att ha fått ett slag)
Brallar	Det brallar i	Vinden ökar
Bitig	Han är en bitig typ	Han är en muskulös typ
Brallor	Har du nya brallor?	Har du nya byxor?
Bussa	Hon bussade hunden på mig	Hon fick hunden att anfalla mig
Brillor	Jag har nya brillor	Jag har nya glasögon
Byling	Där står en byling	Där står en polis
Chaskig	Vilken chaskig typ	Vilken nedgången typ (uteliggare)
Dilla	Vad dillar du om?	Vad snackar du om (lite ifrågasättande)?
Doja	Nya dojor	Nya skor
Dora	Panga en dora.	Ha sönder en fönsterruta (med flit)
Fjutta	Fjutta på då	Tänd på då
Flax	Jag har flax	Jag har tur
Flukta	Flukta på den där	Titta på den där
Fluns	Vilken fluns du hade	Vilken tur du hade
Garva	Vad garvar du åt?	Vad skrattar du åt?
Geggamoja	Jag har geggamoja på skorna	Jag har lera på skorna
Glo	Vad glor du på?	Vad tittar du på?
Haja	Hajar du?	Förstår du?
Halsa	Jag halsar	Jag dricker ur flaskan
Hoj	Jag har köpt en hoj	Jag har köpt en motorcykel
Hojja	Ska vi hojja dit?	Ska vi cykla dit?
Hyla	Ska jag hyla dig?	Ska jag lägga filten över dig
Jota	Jag har inte ett jota	Jag har ingenting
Jumpa	Jumpa på isflak	Hoppa mellan isflak
Karda	Här har du kardan	Här har du min hand.
Kepa	Här är min kepa	Här är min huvudbonad (keps)
Knarr	Jag har en knarr	Jag har en cykel
Knarra	Ska vi knarra?	Ska vi cykla?
Knata	Knata på då?	Spring på då
Knega	Jag ska knega	Jag ska arbeta
Knoppar	Knoppar du?	Sover du?
Kolla	Kolla där/kolla listan	Titta där/kontrollera listan
Krallig	Det är en krallig typ	Det är en muskulös typ
Krubb	Har du krubbat?	Har du ätit?
Kräm	Är det något kräm i sladden	Är det någon ström i sladden
Kränga	Jag ska kränga min bil	Jag ska sälja min bil
Kröka	Ska du kröka?	Ska du dricka alkohol
Kugga	Jag kuggades i latin	Jag klarade ej tentan i latin
Laja	Vill du laja med mig?	Vill du leka med mig?
Limma	Jag limmar på henne	Jag är intresserad av henne
Lira	Ska vi lira?	Ska vi spela?
Lubba	Ska vi lubba?	Ska vi springa?
Löva	Ska vi löva?	Ska vi spela kort?
Majen	Vi har en ny maje	Vi har en ny magister
Malla	Malla dig inte	Gör dig inte till.
Mula	Han har mulat	Han har dött
Mula	Mula honom!	Tryck snö i hans ansikte
Naif	Jag har en naif	Jag har en kniv
Nalla	Jag nallade den	Jag stal den
Nylle	Jag fick bollen rakt i nyllet	Jag fick bollen rakt i ansiktet
Näbben	Min näbb är fin	Min näsa är fin
Pajad	Min bil pajade	Min bil gick sönder
Palla	Palla äpplen	Stjäla äpplen i andras trädgårdar
Pallet	Jag har ont i pallet	Jag har ont i huvudet
Pava	Ge mig pavan	Ge mig flaskan
Picka	Jag har en picka	Jag har en pistol
Pirra	Jag pirrade henne	Jag satte krokben för henne
Pjuck	Nya pjuck	Nya skor
Plugg	Köp plugg oxå	Köp potatis oxå
Plugga	Jag ska plugga	Jag ska göra läxorna/börja på skola i höst
Plugget	Jag ska till plugget	Jag ska till skolan
Plurra	Jag plurrade	Jag ramlade i vattnet (oavsiktligt)
Plurret	Plurret	Vattnet
Pluska	Jag har köpt en pluska	Jag har köpt en portmonnä
Pröjsa	Har du pröjsat?	Har du betalt?
Rulle	Vilken rulle du hade	Vilken fart du hade
Saka	Jag sakar?	Jag lägger lägre kort
Sigg	Har du en sigg?	Har du en cigarett?
Sjåla	Har du sjålat den där?	Har du stulit den där?
Skolka	Har skolkat från lektionen	Har olovligen uteblivit från lektionen
Slaf	Jag har en slaf	Jag har en säng
Slafa	Jag slafar	Jag sover
Slagga	Jag slaggar	Jag sover
Slumpen	Jag kan väl få slumpen?	Jag kan väl få det sista i flaskan
Slå dank	Han gick och slog dank	Han gick och gjorde ingenting
Smöra	Han smörar för läraren	Han gör sig till för läraren
Snut	Där står en snut	Där står en polis
Soppa	Är soppan slut	Är bensinen slut
Spat	Hoppa i spat	Hoppa i vattnet
Spinki	Här är spinki	Han är smal/tanig
Spänn	Har du två spänn?	Har du två kronor?
Stimmigt	Det är en stimmig klass	Det är en högljudd och rörig klass
Sukta	Jag suktar efter godis	Jag längtar efter godis
Svida om	Jag ska svida om	Jag ska byta kläder, byta upp sig
Svulla	Jag ska hem och svulla	Jag ska hem och äta
Taskigt	Det var taskigt	Det var inte snällt
Tjacka	Jag ska tjacka	Jag ska köpa
Tjaskig	Vad tjaskig du är	Vad dum du är
Tjaskigt	Det var tjaskigt gjort	Det var dumt gjort
Tjalla	Man ska inte tjalla	Man ska inte skvallra
Tåbira	Det luktar tåbira	Det luktar fotsvett
Tåfjutt	Skjut en tåfjutt	Skjut ett skott med rak fot (boll mot tårna)
Vajert	Vajert!	Jättebra/kul jättebra
Åma	Åma dig inte	Gör dig inte till, det gör inget ont!

 

 

Allt har sin tid

Jag har svårt för att i stunden konstatera att det jag sysslar med kommer att upphöra snart, eller att efterfrågan kommer att minska, eller hinder på tillväxt som omöjliggör att fortsätta o s v. När det gäller mänsklig växt är det enkelt vissa saker har bara med småbarnsstadiet att göra, andra med tonåren osv. Men i det läge jag befinner mig börjar jag småningom att inse att seglarlivet har en ända. Allt det som vi arbetat för och kämpat med och som glatts åt snart inte finns längre. Varför då, kan man ju undra, jo andra intressen kommer i kläm och hanteras därför mer styvmoderligt i mitt fall handlar det om att försöka att bli en bättre pappa, morfar och farfar, samt att jag längtar tillbaka till politiken och föreningslivet hemma på Lidingö. Av dessa anledningar väljer jag/vi att sälja vår Swan 42 Engla. Så här ser vår annons ut.

Till eventuell köpare
Vi seglar hem Engla, från Kanarieöarna till Hundudden på Djurgården, med start i mars 2020. Vi planerar att ta vägen över Madeira mot La Coruna för vidare färd utefter kusten Uppemot Engelska kanalen, Kielkanalen och in i Östersjön. Vi erbjuder eventuell köpare att gasta ombord allt ifrån några dagar till en längre resa. Syftet är att få lära känna båten. Vi har all speciell seglingsutrustning som kan behövas ombord.

 Inventarielista Swan 42 Engla
Engla är säkerhetsbesiktigad 2017 samt riggen är särskilt besiktigad inför starten av ARC i november 2017, inga anmärkningar, protokoll från den första besiktningen finns. Engla har seglat över Atlanten, varit i dåligt väder med höga vågor och starka vindar, Engla kan man lita på, inget oplanerat har hänt inget har heller blivit skadat.

Engla är en kvalitetsbåt från Nautor Swan i Finland, vi köpte henne i Hamble (England) 2002, då hade hon legat oanvänd i flera år, tidigare ägare hade köpt en motorbåt som tagit över intresset för sjöliv. Vi har seglat Engla alla somrar efter det nu senast Stockholm, Spanien, Medelhavet, Grekland, Italien, Spanien Karibien, USA, Karibien, Azorerna och Europas kuster åter till Stockholm.

Motorn Perkins 4108 renoverades 2017, bägge förstagen renoverades 2019, Water makern renoverades 2019, backslaget renoverades 2019 och högtryckspumpen byttes år 2019. Skrovet är lackat och är utan några allvarliga skador.

Data
Modell:         Swan 42 1984, tillverkningsnummer: 011
Längd:          12,8 meter
Bredd:           3,95 meter
Djup:             2,40 meter
Vikt:                 11 ton
Vattentankar   350 liter
Dieseltank       163 liter
Kojer               6 vuxenkojer varav en dubbelkoj samt två barnkojer.

Däck och skrov
– Motor Perkins 4108
– Propeller ”Maxi Prop 20”
– 4 st kraftiga lättmetalknapar med 10 mm bult med plåt som tryckfördelare på undersidan.
– Bimini med solskydd runt om.
– Sprayhood över cockpit
– Luckor och deck hatches har insyns/solskydd
– Radar och radarstolpe, radar Garmin 24 HD
– Huvudankare, rostfritt stål, Bruce 30 kg. Reservankare galvaniserat stockankare c:a 20 kg med 50 meter blyad lina.
– Wi-fi förstärkare UBI-Bullet M2HP med router inne i salongen.
– 2 st Marinco solcellsfläktar
– Swing Thruster RMC, 5 000 W (nedfällbar bogpropeller), styrpanel i cockpit.
– Autopilot Garmin ”Reactor”
– 3 st spinnacker bommar
– 1 st gennaker bom
– Solpaneler 2*100 W
– Lyftanordning för utombordarmotor.
– 2 st högtalare i cockpit
– Radions justerpanel i cockpit

Rigg
– Stående rodrigg
– Hydrauliskt akterstag
– Hydrauliskt Rodkick
– Däckbelysning från undre spridare
– Passiv radarreflektor
– VHF, antenn, TV-antenn, AIS antenn, GPS-antenn, Plotterantenn och Wi-fi förstärkarantenn.

Jolle o motor
– Jolle 310 Takacat
– Motor 9,9 hk fyrtakt YAMAHA inköpt 2017
– Solskyddsduk till jolle o motor

Instrument
– Plotter GARMIN 4100
– B o G: vind, -fart och djupinstrument, vindgivare i reserv (värde c:a 12 000 SEK)
– VHF ICOM M601 med Commandermic i cockpit samt handburen ICOM 5 W
– Svartvattentank mätare Gobius
– 2 st högtalare i cockpit
– El-mätare batteristatus, BM-1

Segel
– Storsegel Hood cruising segel
– Genua (65 kvm)
– Genua mindre högt skuren
– Fock (inre förstag)
– Spinnaker
– Gennaker
– Stormsegel stor
– Stormsegel fock
– Ankarsegel

Insidan
– Värmare, Airtronic D4, Eberspächer diesel
– Landströmladdare: LEAB EDR 12/75 samt CTEK 3,6 amp
– Water maker Schenker Smart 30 liter digital
– Vattenvärmare Isotemp 30 liter
– AIS CTRX GRAPHENE (Thue Heading)
– Automatisk stand by inkopplad länspump
– Kyl och sval ISOTERM
– Spis ENO tre-lågig med grill
– TV 12 V LTC
– Inverter 12 V – 220 V
– Radio Kenwood
– 7 st batterier av varierande ålder och styrka

Säkerhet
– Diverse livräddningsdetaljer såsom livboj, 4 st flytvästar, säkerhetslinor m m
– Livflotte SEA-SAFE, 4 personer inköpt 2013
– Epirb 406 GPS
– Två stycken MOB 1 (AIS – sändare till flytvästarna)
– Brandsläckare 4 st
– Automatisk länspump

Pris: 990 000 SEK

Du som vill se foton och/eller få ytterligare information, hör av dig.

E-post: Kess.simmasgard@gmail.com

/Kess Simmasgård

La Gomera

HA HAA HA! Återigen har jag lurat er, ni trodde förstås att den alltigenom tråkiga, mästrande och vimsiga Kess hade lagt av, men ack nej, jag lever och har hälsan (tror jag). Så här kommer några tankar från La Gomera (del av Kanarieöarna). Vi har Oskar ombord och allt är under kontroll, i morgon (8/8) ska vi gå till nästa ö L Hiero.

Håll till godo, med några tankar! Det finns några saker som varken föräldrar eller skola eller annan kommer på idén att lära en om, eller informera en om. Det är exempelvis hur man på bästa sätt sköter hantverket på toaletten och det är när och hur man hälsar på främmande människor som man möter på promenader, joggingturen eller dylikt.

På toaletten, som liten, får de flesta av oss veta hur våra föräldrar gör när de är på toaletten och utför sina behov detta visar de genom att praktisera deras sätt på oss, lärandet pågår till dess vi är tre-fyra år, därefter får vi klara oss själva bakom stängd toalettdörr. Nu kan det vara så att den metod som våra föräldrar tillämpar på oss som små, inte alltid är den metod som passar oss bäst. Jag vet ett barn c:a åtta-nio år, som själv valde att sitta bak- o fram på toastolen. Dvs han satt med ansiktet mot den kaklade badrumsväggen, med armarna vilande uppepå vattenbehållaren läsandes i en serietidning. Det tyckte han passade honom bäst, om han fortfarande såsom vuxen sitter bakfram på toalettsitsen, vet jag ej. Men faktum är att de flesta av oss får lära oss hantverket genom att själva bli utsatta för föräldrarnas sätt att utöva sitt hantverk. Denna form av tyst tradition, vet jag inte förekommer i några andra sammanhang. Exempelvis, det finns ingenstans som du kan ringa eller besöka för att få råd hur man ska göra eller bli instruerad hur man kan/bör göra. Jag upplever att hantverket som jag utför bakom stängd toa-dörr erfarenhetsbaserat har utvecklats under åren, i dag utförs hantverket mer elegant och effektivt än för låt oss säga, tjugo år sedan. Varför har denna kunskap inte varit tillgänglig? Kan man fråga sig. Varför måste jag göra lite fel under årtionden och först få mer rätt handlag när jag närmar mig slutet på min livsresa? Man kan ju fundera.

Ett annat område är, när hälsar man på okända människor? Detta är mer komplicerat här handlar mycket om känsla samt förmåga att sända små signaler till andra okända människor utan att dessa missförstås eller inte uppfattas alls. Jag tror att först måste ett läge kallat ”hälsningsläge” uppstå, det kan vara att du möter en eller flera personer som du kan spåra viss liknelse med dig själv i just den aktuella situationen. Liknelsen kan vara att man utför liknande sysslor exempelvis joggar i joggingspåret, kommer in i bastun på det offentliga badet och upptäcker att där sitter en man, kommer in i tågkupén där din reserverade plats finns och där finner du en annan resenär, promenerar på en lite enslig stig eller gångväg och möter ensamma vandrare, lika som du. Det räcker med exempel, jag tror att du förstår när ett hälsningsläge uppstår.

När ett hälsningsläge är på väg att uppstå. Exempelvis, du ser en man klädd som du, går som du och är i din ålder komma emot dig på gångvägen en eftermiddag på Djurgården, då gäller det att göra rätt bedömning om du ska hälsa eller inte. Det första du måste göra är att visa den andre att du är beredd att hälsa, det gör du genom att på lämpligt avstånd (sju-tio meter), res upp ditt huvud ha ansiktet riktat direkt mot den mötande mannen och sök dennes blick, om den mötande gör på liknande sätt, fortsätter du att fästa blicken mot den mötande för att på c:a fem stegs avstånd från den andre hälsa genom att röra munnen i positivt knipläge samtidigt som huvudet nickar. Hur mycket man ska nicka beror på situationen, ju yngre den mötande är, ju tydligare nickar du, en äldre mer distingerad mötande får en mer avskalad nick men en desto mer tydlig munrörelse som ska vara med lite ”uppnäsa”, dvs lite kaxig/tuff ej för översvallande, utan mera återhållsam, men tydlig.

Hälsar man på alla, kan man ju fråga sig. Nej som äldre man undviker jag att hälsa på unga flickor, det kan lätt missförstås, inte heller på människor som socialt verkar stå allt för långt mig, jag tänker på uteliggare för att nu nämna något. Att hälsa eller inte är en fråga om klass, hur trist det en låter, jag tror att det handlar om igenkänning, jag har lättast att hälsa på andra människor som verkar tillhöra samma sociala skikt som jag gör eller något därunder. När jag möter båtägaren till en Super yacht är det inte alltid jag hälsar och om jag hälsar så är det inte särskilt överdrivet utan mer sparsmakat lite tufft. Medan jag alltid hälsar när jag möter båtägare på bryggan som har mer normala båtar. Så klass spelar roll.

Men om den mötande visar att den inte vill hälsa, hur gör man då? Jag anser att det är mer rätt att hälsa även om än den mötande inte skulle besvara hälsningen, än att avstå. Hemma på Lidingö hälsar jag på alla jag möter när jag är i hälsningsläge och alla hälsar tillbaka, dvs inget problem. I USA hälsade alla män och medelålders- och äldre kvinnor på mig, dock hälsade ingen på min hustru… Där fanns inte problemet heller, de hälsade före det att jag hälsade, så min roll var att besvara deras hälsning. Men det händer att det är osäkert om den mötande kommer att besvara min hälsning eller ej, i dessa fall vill jag inte hälsa stort och inte få någon positiv motreaktion, då väljer jag min tuffa hälsning, jag drar på mungiporna på ett överlägset sätt, nickar på huvudet långsamt och marginellt (lite överseende). Det är verkligen en ”Von oben hälsning”, den fungerar jämt, jag gissar att hälsningen sänder inte helt positiva signaler till den icke hälsande mötande. Som läsaren redan förstått anser jag att det är positivt att hälsa och att det trist när andra hälsar och jag inte gör det. Men för att inte förlora sig i att hälsa jämt när hälsningsläge uppstår (det ska man inte) så rekomederar jag min ”Von oben hälsning”, den fungerar jämt och kan i hälsningsstunden göra mer eller mindre positiv eller tydlig.

Ut o praktisera.

Engla i viloläge

Tenerife från La Gomera