En båt lastad med konflikter

En båt kommer lastad med konflikter

Nu är jag tillbaka i Rodney Bay på Saint Lucia i Karibien. Det väcker många minnen såväl positiva som de som är mindre positiva. Vi kom till Rodney Bay efter att ha varit 21 dygn ute på Atlanten, hälsningsfrasen som den urtypiske BBC korren hälsade oss välkomna till Rodney Bay med, fick mig att börja hulka. Du som känner mig om än bara lite grann, vet att det är ett av mina mer besvärliga problem att inte kunna uppleva känslor av omhändertagande, möte  eller avsked utan att mitt ansikte skruvar ihop sig och jag börjar hulka. Jag har berättat det tidigare och gör det igen, en minnesbeta utan like fick jag när jag i rollen som personalnämndens ordförande skulle säga några kloka ord i kyrkan när en medarbetare i kommunen skulle begravas. Jag kom till tredje ordet på min fusklapp innan allt blev hulk så in i norden att jag blev ledd ned från altarringen till en bänk bak i kyrkan, då lärde jag mig att detta inte är min grej. Jag ska berätta mer om vad korren sa senare. De andra minnena är befläckade av vilande konflikter som kvicknar till och visar sitt ansikte under och efter Atlantseglingen.

Vi var inte särskilt ihoptrimmade, besättningen och jag. Jag läste ARC som det var Atlantic Rally for Cruising, dvs det är en tävling och som alla andra tävlingar så gäller det att vara i mål så fort som möjligt. En majoritet av de 187 båtarna valde den enkla vägen dvs söka upp Passadvinden intill Cape Verde och därefter glida fram i medvinden till andra sidan Atlanten. I skolan lärde jag mig att den kortaste vägen mellan två punkter är en rät linje, när vi lade ut den räta linjen så gick den igenom den lågtryckskorridor som slutar uppe i norra Europa. Ni har väl hört SMHI ”Ett lågtryck väster om Brittiska öarna närmar sin Sverige…” Vi valde den räta linjen vilket ledde till att resan första vecka inte blev vad någon av hade föreställt oss. Det var jobbigt, starka vindar och höga vågor vilket ledde till stora personliga påfrestningar. Under den delen av resan släppte vi alla fram våra, sedan lång tid tillbaka, väl förslutna och vällagrade konflikter. Till slut var alla osams med mig och jag var osams med alla dem. Därför var BBC korrens välkomst ord i VHF:n extra värdefulla för mig, han sa ” Welcome Engla to Rodney Bay and the finishline, you have done a very good job”. Då brast det och mitt hulkande startade och genast kände jag mig generad och ovanligt ynklig, medan övrig besättning troligen inte ens hörde vad han sa. De var, på samma sätt som jag glada över att vara nära land och ett slut på resan. Men jag kände hans ord mer personliga, jag upplevde att han visste vilken resa vi gjort och att vi de facto hade gjort ett ”very good job”. Jag kan fortfarande känna så, han som jag aldrig träffade var den person som mest av alla berörde mig positivt när vi gick i mål.

Den andra positiva händelsen var den mottagning som vi fick, det var en grupp svenskar, de som kommit i mål före oss och de som redan var på plats och deltog i firandet av de svenska båtar som anlände. Det var flaggor överallt och det bjöds på frukt och Rhum Punsch i överflöd, vilket fantastiskt mottagande vi fick, det sitter verkligen som ett gott minne. Givetvis började jag hulka på nytt, men jag dolde det så mycket jag kunde.

För en del av oss ombord blev det positiva mötet med vänner och det vackra Rodney Bay så tydligt och kraftfullt att de tidigare vädrade konflikterna på nytt stoppades undan långt in i källaren. Men inte för alla, möjliga oförrätter skavde och krånglade till samvaron inom besättningen, trist men jag får väl säga som en amerikansk vän brukar säga ”You can`t winn  them all!”. Jag kan tänka ibland när livet känns lite enahanda och upprepningarna avlöser varandra samt att igenkännandets glädje för länge sedan har upphört. Då kan jag tänka att ett gott gräl kan liva upp situationen och då menar jag ett gott gräl, dvs att grälet avslutas på så sätt att bägge parter känner sig som ”vinnare” och att just detta gräl inte ger upphov till andra gräl, utan fungerar som en liten tändsticka gör som flammar upp och därefter är förbrukad, går ej att återanvända.

Det trista med konflikter är att var och en av oss har vårt eget sätt att hantera konflikterna på. Många använder samma sätt som de gjorde i sandlådan då ett annat barn tog dennes spade. På ena sidan av en aktivitetsskala hoppar du på den andre, aggressivt kastar sand i ögonen på spadtjyven och i andra änden av skalan vänder du bort huvudet, tittar ned i backen och kämpar för att glömma att du någonsin ägt en spade. Medan andra utvecklar sitt konfliktbemötande, vi har hört om härskartekniker och ex Giraff -o vargspråk för att nämna några. De flesta av oss mixar väl till något bemötande som fungerar ibland och ibland inte.

Åter till det trista, det vanligaste upplever jag är att oförmågan att hantera ens den minsta konflikt kan för allt för många människor innebära att man väljer bort umgänge eller t o m vänskap eller ännu värre kärlek bara för att slippa hamna i konflikt. Det är så trist, sedan vår segling över Atlanten har inte vänskapen övervunnit konflikträdslan. Rädslan för konflikt sitter djupt, enkla händelser eller ogenomtänkta formuleringar verkar aldrig gå att reparera.

Jag förlorade en svåger utan att vinna något annat. Egentligen borde man få lära sig att hantera konflikter i skolan, i vilken grad man kan hantera konflikter står troligen i direkt proportion till framgången i sin valda yrkeskarriär. Chefer/ledare som har konflikträdsla eller har för vana att hantera konflikter oklokt, försörjer oss konsulter mycket väl.

Hur tävlingen gick? Jo vi kom tvåa!!

Här kommer några bilder från Marigot Bay

Vad sägs om närmiljön?

Marigot Bay 1

Kanalen in till den lilla bassängen

Marigot bay

För c:a 250 SEK har man tillgång  till såväl hela hotellets faciliteter som en boj mitt i smeten, det gillar vi.

Marigot Bay 3

Anne i sin solstol

Fin omgivande miljö, eller?

Marigot bay 2

Jag ser dig

Jag har kopplat ihop två iakttagelser och har en konkretion, nu ska du få höra.

Den ena är att jag tycker mig kunna iaktta att när jag tittar på en annan person, påkallar detta en känsla av att vara iakttagen hos den iakttagne, vilket gör att den iakttagne känner att jag tittar på denne och vrider på huvudet i sökandet efter vem som iakttar. Jag tror att känslan är lite orolig, den väcker ett behov av att få reda på varför tittar någon på mig? Tillslut möts våra blickar och den iakttagne ser att det är jag. Jag har prövat min tes massor av gånger, så här har jag gjort.

Vid rödlyse, jag sitter i min bil och det är en bil parallellt med mig på min vänstra sida, vi väntar bägge på grönt ljus. Utan att röra huvudet vrider jag mina ögon så mycket jag kan (c:a 50 grader) och fäster blicken på den ensamme föraren i bilen bredvid. Förutom att mina ögon rör sig, rör sig inget annat, huvud axlar m m det är stilla riktat nästan rakt fram. Då, nästan jämt, vrider föraren på huvudet och tittar på mig. Föraren kände sig iakttagen av mig. Vid nästa rödlyse har jag en annan bil bredvid mig och jag tittar med hjälp av ”split vision” (spärrar upp ögonen, tittar rakt fram, låter hjärnan fokusera på flanken) och kan notera om huvudrörelse sker hos den andre eller inte. Jag har testat detta fall många gånger med samma resultat, när blicken träffar den andre då reagerar personen. Jag har testat min tes även i andra situationer, som ex i dag när vi på den gamla svenskkolonin S:t Barth, deltog i den engelska kyrkans gudstjänst (om detta ska jag berätta mer en annan gång), jag prövade genom att fästa blicken c:a 45 grader in på en man två bänkrader fram. Efter ett tag, så skruvar han på sig och vänder sig mot mig… Jag anser att mina iakttagelser skulle gå att vetenskapligt härleda, för mig är det på detta sättet. Detta är den ena iakttagelsen, här kommer den andra.

Den andra iakttagelsen är kortfattat, att i en grupp med människor som inte känner varandra, så söker man sig till de eller dem som mest liknar en själv. Detta sökande är urtydligt, jag märker hur jag i sådana situationer fladdrar med blicken, ”värderar” männen som jag ser i gruppen och oskyldigt söker jag mig till en ”jämlike”. Det har inte med ålder att göra, utan det har med i första hand utsidan att göra och det lilla som jag som iakttagare kan förnimma av personens insida. Jag tror inte heller att det viktigaste har med kläder (typ märkeskläder) att göra utan det är mera själva utseendet och kroppsrörelserna, hur han möter upp personer som kommer fram till honom, när han är avmätt och när jag ser honom hjärtlig. Det är personens självkontroll som påverkar mig mest (tror jag). Men jag tror att även personens utseende spelar roll. Är ansiktsdragen intressanta eller inte spelar roll. Detta letande leder alltid till att när jag går fram så vi få en god kontakt, många av mina bekanta i dag, är ”utsorterade” på detta sätt. Exempelvis mannen i kyrkan som jag berättade om, han vände sig mot mig när det blev ”rast” och ville ta i hand. Jag var på väg ut då och missade kontakten, såg handlingen i ögonvrån.

Vad är konkretionen då?

Att det finns dessa två krafter som påverkar oss (kan finnas fler ex sexuell utstrålning) och som gör att vi väljer rätt grupp eller rätt par eller rätt person att dela tid tillsammans med och det gör vi utan att vara medveten om våra inneboende krafter och de inneboende val som leder fram till ställningstagandet, utan, det bara sker. Detta är tryggt eftersom tesen bygger på att alla människor har dessa inbyggda krafter och uppstår positiv kontakt så vet man att det gäller bägge parter, skönt va?

Jag tänker tillbaka på en utbildningsgrupp som jag tillhörde en termin. Redan efter andra utbildningstillfället hade jag valt till och från att bli vän med andra män. Jag skulle kunna sätta en intressevalör på var och en, spara den dokumenterade sammanställningen och vid kursavslutningen göra en ny och troligen upptäcka att de var lika eller nästan lika. Med detta menar jag att det inte behövs så mycket tid, kroppen/sinnena vet vad de ska uppmärksamma och gör det kvickt. Så mingla är ett bra sätt att livskamrater.

Här kommer några bilder från Dominica.

IMG_1381

Här vill ingen bada

Kanotutflykt i Djungeln

Moskitos!

Slang i detta fall, unika ord som inte annars (det händer) förekommer i annan betydelse. Dock kan ett ord ha flera betydelser och/ eller såväl vara ett substantiv som ett verb. Fet text, nya ord.

Slangordlista

Slangord Insatt i en betydelse Fritt översatt
Axa Jag axade i en kurva Jag accelererade i en kurva
Ball Är du ball nu? Är du tuff nu?
Barre En fin barre Ett fint hus
Bast Jag är tre bast Jag är tre år
Batting Det är en riktig batting Det är en riktigt bråkig unge
Bella Vad bellar det? Vad kostar det
Blecka Jag har fått en blecka Jag har fått ett blåmärke
Blåtira Har du en blåtira? Har du ett blått öga (efter att ha fått ett slag)
Brallar Det brallar i Vinden ökar
Brallor Har du nya brallor? Har du nya byxor?
Bussa Hon bussade hunden på mig Hon fick hunden att anfalla mig
Brillor Jag har nya brillor Jag har nya glasögon
Byling Där står en byling Där står en polis
Doja Nya dojor Nya skor
Dora Panga en dora. Ha sönder en fönsterruta (med flit)
Flax Jag har flax Jag har tur
Flukta Flukta på den där Titta på den där
Glo Vad glor du på? Vad tittar du på?
Haja Hajar du? Förstår du?
Hoj Jag har köpt en hoj Jag har köpt en motorcykel
Hoja Ska vi hoja dit? Ska vi cykla dit?
Hyla Ska jag hyla dig? Ska jag lägga filten över dig
Jumpa Jumpa på isflak Hoppa mellan isflak
Karda Här har du kardan Här har du min hand.
Kepa Här är min kepa Här är min huvudbonad (keps)
Knarr Jag har en knarr Jag har en cykel
Knarra Ska vi knarra? Ska vi cykla?
Knata Knata på då? Spring på då
Knega Jag ska knega Jag ska arbeta
Knoppar Knoppar du? Sover du?
Kolla Kolla där/kolla listan Titta där/kontrollera listan
Krallig Det är en krallig typ Det är en muskulös typ
Krubb Har du krubbat? Har du ätit?
Kränga Jag ska kränga min bil Jag ska sälja min bil
Kröka Ska du kröka? Ska du dricka alkohol
Kugga Jag kuggades i latin Jag klarade ej tentan i latin
Laja Vill du laja med mig? Vill du leka med mig?
Lira Ska vi lira? Ska vi spela?
Lubba Ska vi lubba? Ska vi springa?
Majen Vi har en ny maje Vi har fått en ny magister
Malla Malla dig inte Gör dig inte till.
Mula Han har mulat Han har dött
Mula Mula honom! Tryck snö i hans ansikte
Naif Jag har en naif Jag har en kniv
Nalla Jag nallade den Jag stal den
Näbben Min näbb är fin Min näsa är fin
Pajad Min bil pajade Min bil gick sönder
Palla Palla äpplen Stjäla äpplen i andras trädgårdar
Pallet Jag har ont i pallet Jag har ont i huvudet
Pava Ge mig pavan Ge mig flaskan
Picka Jag har en picka Jag har en pistol
Pjuck Nya pjuck Nya skor
Plugg Köp plugg oxå Köp potatis oxå
Plugga Jag ska plugga Jag ska göra läxorna/börja på skola i höst
Plugget Jag ska till plugget Jag ska till skolan
Plurra Jag plurrade Jag ramlade i vattnet (oavsiktligt)
Plurret Plurret Vattnet
Pröjsa Har du pröjsat? Har du betalt?
Rulle Vilken rulle du hade Vilken fart du hade
Sigg Har du en sigg? Har du en cigarett?
Sjåla Har du sjålat den där? Har du stulit den där?
Skolka Har skolkat från lektionen Har olovligen uteblivit från lektionen
Slaf Jag har en slaf Jag har en säng
Slafa Jag slafar Jag sover
Slagga Jag slaggar Jag sover
Slumpen Jag kan väl få slumpen? Jag kan väl få det sista i flaskan
Smöra Han smörar för läraren Han gör sig till för läraren
Snut Där står en snut Där står en polis
Spinki Här är spinki Han är smal
Spänn Har du två spänn? Har du två kronor?
Stimmigt Det är en stimmig klass Det är en högljudd och rörig klass
Sukta Jag suktar efter godis Jag längtar efter godis
Svulla Jag ska hem och svulla Jag ska hem och äta
Tjacka Jag ska tjacka Jag ska köpa
Tjalla Man ska inte tjalla Man ska inte skvallra
Tåbira Det luktar tåbira Det luktar fotsvett
Tåfjutt Skjut en tåfjutt Skjut ett skott med rak fot (boll mot tårna)
Vajert Vajert! Jättebra/kul jättebra
Åma Åma dig inte Gör dig inte till, det gör inget ont!