Det kan låta konstigt att jag påstår att jag har fler än ett liv och dessutom att de är parallella, men så är det bara. På dagen lever jag mitt vanliga liv f n ombord på Engla här i Karibien. I och för sig så är mitt vanliga liv kanske inte är så vanligt, de flesta har ett arbete eller annan sysselsättning att gå till i veckans vardagar, medan vi har varit ute på havet i c:a tre år utan att behöva gå till något arbete. Det som skiljer är innehållet i det vanliga livet, annars är det just det vanliga livet jag åsyftar. Att göra det livet så bra som möjligt arbetar jag med dagligen, inget ger sig själv eller rättare sagt det som ger sig själv vill jag sällan ha. Att hyra ut huset, som vi gör, är som att såväl att äta kakan som att ha den kvar. Vi har kapitalet kvar (fastighetens värde stiger) hyran som hyresgästen betalar täcker driftskostnader och lite till. Det är som att vi får betalt för att vara i Karibien, bra tycker vi?
Nu har vi inlett en långsam resa hem till Sverige, vi längtar nämligen hem till ett mer normalt vanligt liv. Mitt vanliga liv kan jag styra och påverka, mitt nästa liv kan jag däremot inte påverka, det uppenbarar sig nattetid, jag drömmer varje natt och vaknar mitt i drömmen och undrar vad som står på, somnar om fortsätter att drömma. Det är drömmarna som är mitt andra liv. Mina drömmar är så verklighetsnära att jag inte vet om det jag drömt har hänt eller håller på att hända just nu, när jag vaknar upp. Jag måste bevisa för mig själv att detta var bara en dröm genom att exempelvis gå upp och gå i båten eller tända lampan och orientera mig.
Det är några saker som är speciellt med mina drömmar och det ena är att de är så starka och påträngande att jag måste hantera situationen särskilt för att komma ”loss” från drömmens grepp om mig, ex, som jag beskrev gå upp och gå. Det andra är att jag bara drömmer om att jag misslyckas eller t o m är falsk och värdelös i olika arbetssituationer. Det vanligaste temat är att jag arbetar på företaget MERCURI, vilket jag gjort i fem år och att där gör jag inget nyttigt utan bara går runt och försöker se ut som jag hade mycket att göra. Jag drömmer att jag går igenom ett kontorslandskap, med pärmar under armen och när jag går där tänker jag, -hoppas det ser ut som att jag har mycket att göra. Medan mitt inre jag säger mig att jag luras, att jag är en värdelös typ som inte kan åstadkomma något viktigt och inte har något viktigt att göra. Jag vinkar glatt åt kollegor som sitter böjda över sina datorer och arbetar med något viktigt. Den inriktningen på drömmar har jag jämt, vilket leder till att när jag vaknar så skäms jag och ligger länge och just funderar på, har detta hänt eller ska detta hända mig. Alla drömmar handlar alltså om att jag försöker leva upp till en status som jag inte har. Jag vet att jag under hela min uppväxt haft ett betydande mindrevärdeskomplex, men det har klingat ut och i dag är jag mer normal, i just det avseendet. Min senaste dröm från i förrgår är ett belysande exempel på dessa drömmar eller rättare sagt, vad jag gör i mitt andra liv medan jag sover. Jag drömde att jag kallat till någon form att möte med allmogen i Järvsö, jag skulle hålla tal och det var viktigt för mig. Jag stod vid sidan av scenen som jag skulle tala ifrån och såg horder av människor som kom och satt sig på de uppställda stolarna, det kom hundratals, vaktmästarna plockade hela tiden fram nya stolar. Då slog mig en tanke att jag inte hade förberett något anförande, jag visste helt enkelt inte vad jag skulle prata om eller säga. Jag såg framför mig en katastrof utan dess like. När jag vaknade var jag helt förkrossad, hur kunde det bli på detta sätt. Har detta någonsin hänt mig…eller kommer det att hända? Detta, mitt andra liv är spännande och oförutsägbart.
Mitt tredje liv är min förmåga att koncentrera tankarna, det tror jag alla kan, så det är inget märkvärdigt med det. Däremot tror jag att jag är ovanligt bra på det. Vanligtvis efter det att jag drömt på natten, vaknat, hanterat den uppkomna situationen och lägger mig på nytt för att fortsätta sova, då är det bekvämt att byta fokus. Min starkt styrda tankeverksamhet är mitt tredje liv. Jag kan börja tänka på ett angeläget tekniskt problem som jag har ombord, jag styckar upp problemet på följande sätt. Först tänker jag på vilka förberedelseinsatser måste göras innan jag tar tag i verktygen för att därefter använda verktygen. Ex om vi applicerar exemplet på problemen kring min autopilot, så kan det se ut så här: Jag inleder med att söka på nätet efter någon som haft liknande problem, nästa steg, jag ska läsa hela den medföljande monteringsinstruktionen en gång till (vanligtvis läser jag den sällan eller oftast aldrig). Ytterligare nästa steg är att ”inreda” själva arbetsplatsen, det ska finnas trasor att torka händerna med, de direkta anvisade verktygen ska finnas tillgängliga inom armlängds avstånd, vad jag ska flytta bort som kommer att stå i vägen ska flyttas, hur min arbetsställning ska se ut med mjuka kuddar m fl viktiga detaljer. Nästa moment är att inleda det tekniska handhavandet: i vilken ordning ska jag göra det ena och det andra osv. När jag är klar efter en timma cirka, så vet jag exakt hur jag ska gå tillväga för att hantera det uppkomna tekniska problemet. Under denna tanketid c:a en timma är jag helt upptagen med tankeplaneringen det är ingen skillnad om jag satt vid ett skrivbord och utförde planeringsarbetet, eller som vanligtvis levde mitt tredje liv i sängen. Det är lika effektivt och lika rogivande, jag kan själv bestämma vad det ska handla om. När jag drömmer eller lever mitt vanliga liv, då inkräktar andra människor och händelser, jag kan inte bestämma allt, men i mitt tredje liv bestämmer jag själv.
Mitt tredje liv är jag f n mest nöjd med, inte bara därför att jag själv kan sätta dagordningen utan därför att inlevelsen blir ibland så stark att det är njutbart. Det är en kvalificerad verklighetsflykt som att se på film eller läsa en engagerande bok, en skillnad är att här finns inga gränser, inga början och slut, jag skapar det jag vill skapa.
Mitt backslag har gått sönder (igen) och därför blir vi blockerade, fast ankrade på en plats i sju dagar.
Utsikt till babord
Utsikt rakt fram
Utsikt till styrbord
Här ska backslaget sitta.