Några tankar efter operationen

Nu är jag opererad för andra gången, här i utlandet. Jag konstaterar att det är olika hur de olika utövarna arbetar, i Portugal deltog fem personer i min operation, två läkare, två sjuksystrar och en ”patientombudsman”. Detta var inom den allmänna sjukvården. I Spanien, inom den privata sjukvården, var det två personer i rummet, en läkare och en sjuksyster. Här gjorde läkaren flera förberedande insatser själv ex att plocka fram verktyg m m. Om resultatet skiljer, vet ej säkert, jag kan bara konstatera att i Portugal planerade de för mer eftervård, som inte behövdes, medan planeringen i Spanien var blygsam. Den portugisiska operationen hade inga konsekvenser, medan den Spanska ihoplappning spruckit upp ett par gånger och det rinner blodvätska. Den Spanska ömmar betydligt mer trots att såret är mindre.

Jag vet inte vilka slutsatser jag kan dra av detta, men så är det. Jag mår bra, och i morgon lämnar vi Pasito Blanco för att gå till Las Palmas. Väl i Las Palmas har vi ett digert program, vi ska skaffa nytt segel, slipa och lacka inre skador på teaken, och förbereda båten för långseglingen hem, den 16 maj lägger vi till på Hundudden.

Några tankar
Jag blev påmind av min son om att jag härförleden uttalat mig negativt om de s k plåtpoliserna dvs hastighetskamerorna, vilket väcker gamla tankar till liv och måhända behöver en liten förklaring. I dag har jag ingen bil, utan vistas ute på Atlanten för det mesta, varför jag inte i dag har direkta bekymmer med hastighetskamerorna, men det hade jag när jag var en flitig bilist. Jag tänkte såhär, de utgör ett medel syftande till att minska bilisternas fart och därigenom minska antalet olyckor, dessa är alltså medlet inte själva målet. Dock har jag läst i tidningarna att målet är att montera si och så många hastighetskameror, målet borde egentligen vara att minska antalet olyckor och medlet för detta är hastighetskamerorna. Jag vet att det kan uppfattas som spetsfundigheter, men ändå.

Varför var/är jag irriterad på dem, hastighetskamerorna, jo så här tänker jag. Vi har lika i Sverige som i alla länder, fasta tal för högsta tillåtna hastighet på alla våra vägar. Det gäller för alla slag av bilar, t o m mina gamla SAAB:ar från 60 och 70 talet. Några av de gamla bilarna var riktigt livsfarliga att köra, bromsade man lite hårt måste man hålla stadigt i ratten annars kastade bilen sig åt ena eller andra sidan p g a att bromsbackarna i framhjulen efter bara någon dags regnande rostat och inte fungerade tillfredställande, utan låste sig i tvärnits läge, eller bara bromsade på en sida. Fartgränsen gäller alltså för alla slags fordon såväl nya säkra bilar som gamla rostiga. Lika med vägbanan är den isbelagd eller i bästa kondition spelar ingen roll, samma fartgräns gäller. Dvs fartgränserna är ett trubbigt mått, men det enda man praktiskt kan använda sig av.

Hastighetskamerorna, däremot är flexibla, de kan monteras var som helst och de mäter farten på de föremål som passerar dem. Om målet är att identifiera så många fortkörare som möjligt, ja då ska kamerorna placeras listigt, helst så de inte syns utefter vägsträckor där det är känns tryggt att köra och att det är lätt att köra för fort. Medan om syftet är att minska antalet olyckor då ska de placeras där det är stor riskfaktor att olycka kan inträffa, de ska vara synliga så bilisterna hinner sänka farten i god tid innan de kommer fram till trafikområdet där riskfaktorn är hög.

Jag har kört bil i Finland, kör du på landsvägen så varnas du att det finns Hastighetskameror på liknande sätt som även sker i Sverige. Skillnaden ligger i var dessa kameror är placerade. I Finland är kamerorna placerade ex 100 m före en olycksdrabbad korsning, eller 50 meter framför ett utsatt övergångsställe där det tidigare skett olyckor, eller strax innan en farlig kurva. Dvs i Finland verkar de arbeta efter målbilden färre olyckor, medan jag menar att i Sverige är målbilden att identifiera fortkörare.

I varje svensk kommuns administration finns en teknisk verksamhet, där man har en kommunkarta uppsatt på väggen oftast i ett sammanträdesrum, på den markerar man med ex en liten knappnål varje liten trafikolycka som polisen regelbundet rapporterar. Olika färg på nålens huvud markerar olika slag av incidenter. När mätåret är till ända så kan man enkelt se att där och där har vi trafiksituationer som har stor riskfaktor dvs där har många tillbud och/eller olyckor skett. Det vanligaste är då att man inom ex gatukontoret arbetar fram ett förslag till hur just de/dessa trafiksituationer ska göras mer säkra. Med detta menar jag att det finns gott om statistik som visar vart det skulle vara ”lönsamt” att ex sätta upp en hastighetskamera i syfte att minska antalet olyckor.

Summa summarum, min upplevelse är att hastighetskamerorna på många ställen används fel, i den mening jag uttryckt ovan. Jag vet flera ställen i södra Sverige där kameran står efter det att den farliga kurvan är passerad, dvs då man ser att vägen rätar ut sig, blir till en lång raksträcka, man kanske planerar att göra en omkörning. Där står en hastighetskamera, uppenbart för att hindra olaglig fartökning och begränsa möjligheten att göra en säker omkörning. När jag ser dylika placeringar då blir jag arg, jag upplever att någon försöker lura mig, uppmuntra mig att öka farten för att därefter kunna registrera mig som fartsyndare. I dessa fall skulle säkerheten i kurvan i stället prioriterats och kameran skulle ha varit placerad såsom i Finland dvs strax före området där riskfaktorn är som högst, d v s strax före kurvan. Vi har i Götaland ett stort antal vägsträckor som i händelse av krig kommer att användas som start o landningsbanor för flygvapnet, dessa är raka i flera kilometer, extra breda och har inga diken. Att köra bil på dylikt vägavsnitt måste vara bland de säkraste ställen man kan köra på, och där mitt i det säkraste vägavsnittet, där står det en fartkamera…

Vän av ordning kan tycka att mitt resonemang bygger på utgångspunkten att det är ok att hålla högre hastighet än vad som är tillåtet, nej så är det inte, jag har kört bil i USA och då konstaterade jag, att hålla lagstadgad hastighet fungerar alldeles utmärkt, när alla bilar kör lika fort d v s de hade farthållaren satt på den gällande högsta tillåtna hastigheten, detta gjorde att trafiken flöt fram lugnt och stilla i ett bra tempo. Men, att göra en omkörning på ex en 80-väg utan att tangera 80 km i timmen gränsen, är i de flesta fall svårt. Ska en omkörning ske med tillräcklig säkerhet, så riskerar den omkörande bilen att tangera fartgränsen. Alternativet är att ligga kvar på fel sida av vägen alldeles för länge. I USA var det ovanligt att inte ha flera körfält, varför ”vanliga omkörningar” var sällsynta.

 

Det var ett tag sedan

Bäste bloggläsare, jag ber om ursäkt att jag blir sämre och sämre på att skriva. Men jag tror att det kommer att komma bättre tider. Tills dess sänder jag min senaste utgåva av slangordlista. Håll tillgodo.

Slang i detta fall, unika ord som inte annars (det händer) förekommer i annan betydelse. Dock kan ett ord ha flera betydelser och/ eller såväl vara ett substantiv som ett verb. Obs stavningen behöver inte vara rätt, (fonetisk stavning).

Slangordlista (101 ord)

Slangord Insatt i en betydelse Fritt översatt
Axa Jag axade i en kurva Jag accelererade i en kurva
Ball Är du ball nu? Är du tuff nu?
Barre En fin barre Ett fint hus
Bast Jag är tre bast Jag är tre år
Batting Det är en riktig batting Det är en riktigt bråkig unge
Bella Vad bellar det? Vad kostar det
Blecka Jag har fått en blecka Jag har fått ett blåmärke
Blåtira Har du en blåtira? Har du ett blått öga (efter att ha fått ett slag)
Brallar Det brallar i Vinden ökar
Bitig Han är en bitig typ Han är en muskulös typ
Brallor Har du nya brallor? Har du nya byxor?
Bussa Hon bussade hunden på mig Hon fick hunden att anfalla mig
Brillor Jag har nya brillor Jag har nya glasögon
Byling Där står en byling Där står en polis
Chaskig Vilken chaskig typ Vilken nedgången typ (uteliggare)
Dilla Vad dillar du om? Vad snackar du om (lite ifrågasättande)?
Doja Nya dojor Nya skor
Dora Panga en dora. Ha sönder en fönsterruta (med flit)
Fjutta Fjutta på då Tänd på då
Flax Jag har flax Jag har tur
Flukta Flukta på den där Titta på den där
Fluns Vilken fluns du hade Vilken tur du hade
Garva Vad garvar du åt? Vad skrattar du åt?
Geggamoja Jag har geggamoja på skorna Jag har lera på skorna
Glo Vad glor du på? Vad tittar du på?
Haja Hajar du? Förstår du?
Halsa Jag halsar Jag dricker ur flaskan
Hoj Jag har köpt en hoj Jag har köpt en motorcykel
Hojja Ska vi hojja dit? Ska vi cykla dit?
Hyla Ska jag hyla dig? Ska jag lägga filten över dig
Jota Jag har inte ett jota Jag har ingenting
Jumpa Jumpa på isflak Hoppa mellan isflak
Karda Här har du kardan Här har du min hand.
Kepa Här är min kepa Här är min huvudbonad (keps)
Knarr Jag har en knarr Jag har en cykel
Knarra Ska vi knarra? Ska vi cykla?
Knata Knata på då? Spring på då
Knega Jag ska knega Jag ska arbeta
Knoppar Knoppar du? Sover du?
Kolla Kolla där/kolla listan Titta där/kontrollera listan
Krallig Det är en krallig typ Det är en muskulös typ
Krubb Har du krubbat? Har du ätit?
Kräm Är det något kräm i sladden Är det någon ström i sladden
Kränga Jag ska kränga min bil Jag ska sälja min bil
Kröka Ska du kröka? Ska du dricka alkohol
Kugga Jag kuggades i latin Jag klarade ej tentan i latin
Laja Vill du laja med mig? Vill du leka med mig?
Limma Jag limmar på henne Jag är intresserad av henne
Lira Ska vi lira? Ska vi spela?
Lubba Ska vi lubba? Ska vi springa?
Löva Ska vi löva? Ska vi spela kort?
Majen Vi har en ny maje Vi har en ny magister
Malla Malla dig inte Gör dig inte till.
Mula Han har mulat Han har dött
Mula Mula honom! Tryck snö i hans ansikte
Naif Jag har en naif Jag har en kniv
Nalla Jag nallade den Jag stal den
Nylle Jag fick bollen rakt i nyllet Jag fick bollen rakt i ansiktet
Näbben Min näbb är fin Min näsa är fin
Pajad Min bil pajade Min bil gick sönder
Palla Palla äpplen Stjäla äpplen i andras trädgårdar
Pallet Jag har ont i pallet Jag har ont i huvudet
Pava Ge mig pavan Ge mig flaskan
Picka Jag har en picka Jag har en pistol
Pirra Jag pirrade henne Jag satte krokben för henne
Pjuck Nya pjuck Nya skor
Plugg Köp plugg oxå Köp potatis oxå
Plugga Jag ska plugga Jag ska göra läxorna/börja på skola i höst
Plugget Jag ska till plugget Jag ska till skolan
Plurra Jag plurrade Jag ramlade i vattnet (oavsiktligt)
Plurret Plurret Vattnet
Pluska Jag har köpt en pluska Jag har köpt en portmonnä
Pröjsa Har du pröjsat? Har du betalt?
Rulle Vilken rulle du hade Vilken fart du hade
Saka Jag sakar? Jag lägger lägre kort
Sigg Har du en sigg? Har du en cigarett?
Sjåla Har du sjålat den där? Har du stulit den där?
Skolka Har skolkat från lektionen Har olovligen uteblivit från lektionen
Slaf Jag har en slaf Jag har en säng
Slafa Jag slafar Jag sover
Slagga Jag slaggar Jag sover
Slumpen Jag kan väl få slumpen? Jag kan väl få det sista i flaskan
Slå dank Han gick och slog dank Han gick och gjorde ingenting
Smöra Han smörar för läraren Han gör sig till för läraren
Snut Där står en snut Där står en polis
Soppa Är soppan slut Är bensinen slut
Spat Hoppa i spat Hoppa i vattnet
Spinki Här är spinki Han är smal/tanig
Spänn Har du två spänn? Har du två kronor?
Stimmigt Det är en stimmig klass Det är en högljudd och rörig klass
Sukta Jag suktar efter godis Jag längtar efter godis
Svida om Jag ska svida om Jag ska byta kläder, byta upp sig
Svulla Jag ska hem och svulla Jag ska hem och äta
Taskigt Det var taskigt Det var inte snällt
Tjacka Jag ska tjacka Jag ska köpa
Tjaskig Vad tjaskig du är Vad dum du är
Tjaskigt Det var tjaskigt gjort Det var dumt gjort
Tjalla Man ska inte tjalla Man ska inte skvallra
Tåbira Det luktar tåbira Det luktar fotsvett
Tåfjutt Skjut en tåfjutt Skjut ett skott med rak fot (boll mot tårna)
Vajert Vajert! Jättebra/kul jättebra
Åma Åma dig inte Gör dig inte till, det gör inget ont!

 

 

Allt har sin tid

Jag har svårt för att i stunden konstatera att det jag sysslar med kommer att upphöra snart, eller att efterfrågan kommer att minska, eller hinder på tillväxt som omöjliggör att fortsätta o s v. När det gäller mänsklig växt är det enkelt vissa saker har bara med småbarnsstadiet att göra, andra med tonåren osv. Men i det läge jag befinner mig börjar jag småningom att inse att seglarlivet har en ända. Allt det som vi arbetat för och kämpat med och som glatts åt snart inte finns längre. Varför då, kan man ju undra, jo andra intressen kommer i kläm och hanteras därför mer styvmoderligt i mitt fall handlar det om att försöka att bli en bättre pappa, morfar och farfar, samt att jag längtar tillbaka till politiken och föreningslivet hemma på Lidingö. Av dessa anledningar väljer jag/vi att sälja vår Swan 42 Engla. Så här ser vår annons ut.

Till eventuell köpare
Vi seglar hem Engla, från Kanarieöarna till Hundudden på Djurgården, med start i mars 2020. Vi planerar att ta vägen över Madeira mot La Coruna för vidare färd utefter kusten Uppemot Engelska kanalen, Kielkanalen och in i Östersjön. Vi erbjuder eventuell köpare att gasta ombord allt ifrån några dagar till en längre resa. Syftet är att få lära känna båten. Vi har all speciell seglingsutrustning som kan behövas ombord.

Nattbild i hamn

 Inventarielista Swan 42 Engla
Engla är säkerhetsbesiktigad 2017 samt riggen är särskilt besiktigad inför starten av ARC i november 2017, inga anmärkningar, protokoll från den första besiktningen finns. Engla har seglat över Atlanten, varit i dåligt väder med höga vågor och starka vindar, Engla kan man lita på, inget oplanerat har hänt inget har heller blivit skadat.

Engla är en kvalitetsbåt från Nautor Swan i Finland, vi köpte henne i Hamble (England) 2002, då hade hon legat oanvänd i flera år, tidigare ägare hade köpt en motorbåt som tagit över intresset för sjöliv. Vi har seglat Engla alla somrar efter det nu senast Stockholm, Spanien, Medelhavet, Grekland, Italien, Spanien Karibien, USA, Karibien, Azorerna och Europas kuster åter till Stockholm.

Motorn Perkins 4108 renoverades 2017, bägge förstagen renoverades 2019, Water makern renoverades 2019, backslaget renoverades 2019 och högtryckspumpen byttes år 2019. Skrovet är lackat och är utan några allvarliga skador.

Data
Modell:         Swan 42 1984, tillverkningsnummer: 011
Längd:          12,8 meter
Bredd:           3,95 meter
Djup:             2,40 meter
Vikt:                 11 ton
Vattentankar   350 liter
Dieseltank       163 liter
Kojer               6 vuxenkojer varav en dubbelkoj samt två barnkojer.

Däck och skrov
– Motor Perkins 4108
– Propeller ”Maxi Prop 20”
– 4 st kraftiga lättmetalknapar med 10 mm bult med plåt som tryckfördelare på undersidan.
– Bimini med solskydd runt om.
– Sprayhood över cockpit
– Luckor och deck hatches har insyns/solskydd
– Radar och radarstolpe, radar Garmin 24 HD
– Huvudankare, rostfritt stål, Bruce 30 kg. Reservankare galvaniserat stockankare c:a 20 kg med 50 meter blyad lina.
– Wi-fi förstärkare UBI-Bullet M2HP med router inne i salongen.
– 2 st Marinco solcellsfläktar
– Swing Thruster RMC, 5 000 W (nedfällbar bogpropeller), styrpanel i cockpit.
– Autopilot Garmin ”Reactor”
– 3 st spinnacker bommar
– 1 st gennaker bom
– Solpaneler 2*100 W
– Lyftanordning för utombordarmotor.
– 2 st högtalare i cockpit
– Radions justerpanel i cockpit

Rigg
– Stående rodrigg
– Hydrauliskt akterstag
– Hydrauliskt Rodkick
– Däckbelysning från undre spridare
– Passiv radarreflektor
– VHF, antenn, TV-antenn, AIS antenn, GPS-antenn, Plotterantenn och Wi-fi förstärkarantenn.

Jolle o motor
– Jolle 310 Takacat
– Motor 9,9 hk fyrtakt YAMAHA inköpt 2017
– Solskyddsduk till jolle o motor

Instrument
– Plotter GARMIN 4100
– B o G: vind, -fart och djupinstrument, vindgivare i reserv (värde c:a 12 000 SEK)
– VHF ICOM M601 med Commandermic i cockpit samt handburen ICOM 5 W
– Svartvattentank mätare Gobius
– 2 st högtalare i cockpit
– El-mätare batteristatus, BM-1

Segel
– Storsegel Hood cruising segel
– Genua (65 kvm)
– Genua mindre högt skuren
– Fock (inre förstag)
– Spinnaker
– Gennaker
– Stormsegel stor
– Stormsegel fock
– Ankarsegel

Insidan
– Värmare, Airtronic D4, Eberspächer diesel
– Landströmladdare: LEAB EDR 12/75 samt CTEK 3,6 amp
– Water maker Schenker Smart 30 liter digital
– Vattenvärmare Isotemp 30 liter
– AIS CTRX GRAPHENE (Thue Heading)
– Automatisk stand by inkopplad länspump
– Kyl och sval ISOTERM
– Spis ENO tre-lågig med grill
– TV 12 V LTC
– Inverter 12 V – 220 V
– Radio Kenwood
– 7 st batterier av varierande ålder och styrka

Säkerhet
– Diverse livräddningsdetaljer såsom livboj, 4 st flytvästar, säkerhetslinor m m
– Livflotte SEA-SAFE, 4 personer inköpt 2013
– Epirb 406 GPS
– Två stycken MOB 1 (AIS – sändare till flytvästarna)
– Brandsläckare 4 st
– Automatisk länspump

Pris: 990 000 SEK

Du som vill se foton och/eller få ytterligare information, hör av dig.

E-post: Kess.simmasgard@gmail.com

/Kess Simmasgård

La Gomera

HA HAA HA! Återigen har jag lurat er, ni trodde förstås att den alltigenom tråkiga, mästrande och vimsiga Kess hade lagt av, men ack nej, jag lever och har hälsan (tror jag). Så här kommer några tankar från La Gomera (del av Kanarieöarna). Vi har Oskar ombord och allt är under kontroll, i morgon (8/8) ska vi gå till nästa ö L Hiero.

Håll till godo, med några tankar! Det finns några saker som varken föräldrar eller skola eller annan kommer på idén att lära en om, eller informera en om. Det är exempelvis hur man på bästa sätt sköter hantverket på toaletten och det är när och hur man hälsar på främmande människor som man möter på promenader, joggingturen eller dylikt.

På toaletten, som liten, får de flesta av oss veta hur våra föräldrar gör när de är på toaletten och utför sina behov detta visar de genom att praktisera deras sätt på oss, lärandet pågår till dess vi är tre-fyra år, därefter får vi klara oss själva bakom stängd toalettdörr. Nu kan det vara så att den metod som våra föräldrar tillämpar på oss som små, inte alltid är den metod som passar oss bäst. Jag vet ett barn c:a åtta-nio år, som själv valde att sitta bak- o fram på toastolen. Dvs han satt med ansiktet mot den kaklade badrumsväggen, med armarna vilande uppepå vattenbehållaren läsandes i en serietidning. Det tyckte han passade honom bäst, om han fortfarande såsom vuxen sitter bakfram på toalettsitsen, vet jag ej. Men faktum är att de flesta av oss får lära oss hantverket genom att själva bli utsatta för föräldrarnas sätt att utöva sitt hantverk. Denna form av tyst tradition, vet jag inte förekommer i några andra sammanhang. Exempelvis, det finns ingenstans som du kan ringa eller besöka för att få råd hur man ska göra eller bli instruerad hur man kan/bör göra. Jag upplever att hantverket som jag utför bakom stängd toa-dörr erfarenhetsbaserat har utvecklats under åren, i dag utförs hantverket mer elegant och effektivt än för låt oss säga, tjugo år sedan. Varför har denna kunskap inte varit tillgänglig? Kan man fråga sig. Varför måste jag göra lite fel under årtionden och först få mer rätt handlag när jag närmar mig slutet på min livsresa? Man kan ju fundera.

Ett annat område är, när hälsar man på okända människor? Detta är mer komplicerat här handlar mycket om känsla samt förmåga att sända små signaler till andra okända människor utan att dessa missförstås eller inte uppfattas alls. Jag tror att först måste ett läge kallat ”hälsningsläge” uppstå, det kan vara att du möter en eller flera personer som du kan spåra viss liknelse med dig själv i just den aktuella situationen. Liknelsen kan vara att man utför liknande sysslor exempelvis joggar i joggingspåret, kommer in i bastun på det offentliga badet och upptäcker att där sitter en man, kommer in i tågkupén där din reserverade plats finns och där finner du en annan resenär, promenerar på en lite enslig stig eller gångväg och möter ensamma vandrare, lika som du. Det räcker med exempel, jag tror att du förstår när ett hälsningsläge uppstår.

När ett hälsningsläge är på väg att uppstå. Exempelvis, du ser en man klädd som du, går som du och är i din ålder komma emot dig på gångvägen en eftermiddag på Djurgården, då gäller det att göra rätt bedömning om du ska hälsa eller inte. Det första du måste göra är att visa den andre att du är beredd att hälsa, det gör du genom att på lämpligt avstånd (sju-tio meter), res upp ditt huvud ha ansiktet riktat direkt mot den mötande mannen och sök dennes blick, om den mötande gör på liknande sätt, fortsätter du att fästa blicken mot den mötande för att på c:a fem stegs avstånd från den andre hälsa genom att röra munnen i positivt knipläge samtidigt som huvudet nickar. Hur mycket man ska nicka beror på situationen, ju yngre den mötande är, ju tydligare nickar du, en äldre mer distingerad mötande får en mer avskalad nick men en desto mer tydlig munrörelse som ska vara med lite ”uppnäsa”, dvs lite kaxig/tuff ej för översvallande, utan mera återhållsam, men tydlig.

Hälsar man på alla, kan man ju fråga sig. Nej som äldre man undviker jag att hälsa på unga flickor, det kan lätt missförstås, inte heller på människor som socialt verkar stå allt för långt mig, jag tänker på uteliggare för att nu nämna något. Att hälsa eller inte är en fråga om klass, hur trist det en låter, jag tror att det handlar om igenkänning, jag har lättast att hälsa på andra människor som verkar tillhöra samma sociala skikt som jag gör eller något därunder. När jag möter båtägaren till en Super yacht är det inte alltid jag hälsar och om jag hälsar så är det inte särskilt överdrivet utan mer sparsmakat lite tufft. Medan jag alltid hälsar när jag möter båtägare på bryggan som har mer normala båtar. Så klass spelar roll.

Men om den mötande visar att den inte vill hälsa, hur gör man då? Jag anser att det är mer rätt att hälsa även om än den mötande inte skulle besvara hälsningen, än att avstå. Hemma på Lidingö hälsar jag på alla jag möter när jag är i hälsningsläge och alla hälsar tillbaka, dvs inget problem. I USA hälsade alla män och medelålders- och äldre kvinnor på mig, dock hälsade ingen på min hustru… Där fanns inte problemet heller, de hälsade före det att jag hälsade, så min roll var att besvara deras hälsning. Men det händer att det är osäkert om den mötande kommer att besvara min hälsning eller ej, i dessa fall vill jag inte hälsa stort och inte få någon positiv motreaktion, då väljer jag min tuffa hälsning, jag drar på mungiporna på ett överlägset sätt, nickar på huvudet långsamt och marginellt (lite överseende). Det är verkligen en ”Von oben hälsning”, den fungerar jämt, jag gissar att hälsningen sänder inte helt positiva signaler till den icke hälsande mötande. Som läsaren redan förstått anser jag att det är positivt att hälsa och att det trist när andra hälsar och jag inte gör det. Men för att inte förlora sig i att hälsa jämt när hälsningsläge uppstår (det ska man inte) så rekomederar jag min ”Von oben hälsning”, den fungerar jämt och kan i hälsningsstunden göra mer eller mindre positiv eller tydlig.

Ut o praktisera.

IMG_2375

Engla i viloläge

IMG_2382

Tenerife från La Gomera

 

 

Nu är det gjort

Nu har jag lugnat ned mig, nu vet jag att jag har fått Basacellcancer och för ett halvårsedan fick jag Skivepitelcancer, så än saknas den farligaste sorten Malignt melanom, OBS jag saknar den inte. Jag kanhända har överreagerat, jag menar hur jag uttryckt mig här på min blogg, jag skulle nog ha varit mer återhållsam i mina formuleringar. Så farligt verkar det ju inte vara. I dag tisdagen den 2 juli opererades jag.

Så här gick det till.

Väckarklockan (telefonen) ringde klockan 06.30, jag gick upp och gjorde frukost, klädde mig och såg till att jag doftade gott samt var ren överallt. Promenerade upp till sjukhuset, normalt c:a 30 minuters snabb promenad, nu gick jag inte så fort, varför det tog lite längre tid. Det var varmt och solen hade redan börjat att brännas, jag började bli varm efter några uppförsbackar, tog av min T-skirt gick sakta med bar överkropp. Väl framme började jag, med hjälp av alla skyltar att leta mig fram till kirurgiavdelningarna, det var inte helt enkelt, men jag frågade mig fram och till slut var jag på plats. Innan dess kom jag på att jag borde passa på att tömma blåsan, så jag inte ligger där och måste gå på toa när de håller på som bäst. Jag såg en halvöppen dörr i korridoren, det var en toalett men tydligen bara för personal, en stor och kraftig kvinnlig personal kom och tog mig resolut i armen och motade ut mig hela tiden pratandes för full hals. Jag försökte sticka in att jag inte förstår portugisiska, det tog hon ingen hänsyn till utan gick på i ull-strumporna. Jag var tyst stod och väntade, småningom lugnade hon ner sig, jag började skratta och efter ett tag skrattade hon åxå. Det var slutligen hon som visade mig på rätt väg.

Under mitt besök förbrukade jag två sterila rockar, likaså tofflor och hårnät samt två lakan att håll kroppsvärmen med, de var inte snåla. De delade upp sig i två par, en manlig läkare på var sida om mig sufflerade av en kvinnlig sköterska. Som jag uppfattade det hela, hade jag en egen sköterska, det verkar som hennes roll var att se till hur jag mår. De var alltså fem stycken. Jag blodade ner hela rummet, tror jag, åtminstone rann det blod ner på min brits hela tiden.

De var en smula opersonliga, ex i gamla landet har läkarna som ska ta sig ann min kropp kommit och presenterat sig och berättat vad som ska ske, innan de startar jobbet. Men inte här, han som jag gissar var ansvarig läkare fick telefon strax innan de var klara, han gick ut i väntrummet och pratade (högt!), han hann inte tillbaka tvåan fick avsluta. Nåja jag har inga direkta behov av att vara social med dem, men det verkar vara en annan kultur, därav dessa rader i ämnet.

Nu ska jag på ”kontroll” varannan dag fram tills den 15 juli, då ska plåstren och stygnen bort.

So far, so god!

Ryggen