Tisdagen den 28 juli

Vi vaknade till en fantastisk morgon, nästan vindstilla, 30 grader varmt. Vi lämnade hamnen för att gå c:a 35 distans till nästa mål, som på nytt skulle vara i Spanien. Vi gick upp gränsfloden Portugal-Spanien och ropade upp den spanska marinan, de svarade att vi var välkomna först 02.00 på natten, först då skulle djupet räcka till oss. Vi hade tur det fanns en marina på den portugisiska sidan av floden, där fick vi plats, alldeles utmärkt bra.

Efter den östeuropeiska inklareringen (c:a 30 minuter…) så fick vi en vindprognos och då visade det sig att det till kvällen skulle börja blåsa. Våra gäster ombord överlät bedömningen på Anne o jag, hur vi skulle göra, gå ut på havet eller ta en vilodag på ort o ställe. Efter en granskning av vindarna kl 06.00 så beslöt vi att gå till sängs på nytt. Det blåste ganska bra, vi har inte bråttom och det är skönt med sovmorgon.

Måndagen den 27 juli

Underhållsdags. Vi arbetade med underhållsarbete hela dagen till dess att våra gäster anlände. Jag bytte olja o filter i motorn för tredjegången denna resa. Motorn är den viktigaste tekniska prylen vi har ombord, segelbåt till trots.

Lennart o Ann välkomnades som vanligt med en ”Gulan”, vi åt en perfekt fiskmiddag på en av restaurangerna, vi sov gott och det var 32 grader varmt på kvällen.

Söndagen den 26 juli

Efter en ordentlig sovmorgon i Portomonä (eller något liknande). gav vi oss i väg till mötesplatsen för Lennart o Ann, som kommer till oss i morgon Marina Wilamora. Det är ett fantastiskt ställe även detta. Helt uppbyggd kring turism med en jätte gästhamn bara för fritidsbåtar. Nåja, smakar det så kostar det (en natt 750 kr). Men som sagt det är fullt av hotell, restauranter och turistaffärer. Det är fint, smakligt gjort, jag måste snart börja ompröva min hittills lite tråkiga syn på Portugal, det finns mycket som är såväl fint som välplanerat, måste jag till slut erkänna. Troligen är det skillnad mellan deras västkust och deras sydkust, det verkar vara mer turistiskt här på sydkusten.

Nu ligger vi inklämda mellan stora segelbåtar och i hamnen för övrigt domineras den av jättemotorbåtar oftast med engelskt flagg. Fram till mitten av Portugals atlantkust så var vi oftast största båt i hamnarna, men nu är vi snart minsta båt. Inte långt från oss i hamnen ligger ex den svenska Swanbåten SWAY (Swan 65). Dock har vi ännu inte sett till någon människa ombord. Varför vi inte kunnat hälsat på.

Nu har vi tänt mina tre LED-lampor som jag monterat i riggen, det är jättefint. Jag glömde att berätta att jag blev utsatt för ett ficktjuvangrepp när vi var i Lissabon. Jag kände i trängseln på ett övergångsställe att något hände (en rörelse) i min högra ficka och när jag stannade till så ramlade min plånbok med på marken. De första sekunderna förstod jag inte vad som hänt, men sedan förstod jag och jag kunde identifiera den tjej som hade försökt att komma åt plånboken. Jag blev jättearg, sprang ikapp henne tog henne hårt i armen och beteende mig argsint. Det samlades folk och det kom fram två män från en närstående restaurang som undrade vad som hänt, jag håll i tjejen hårt och berättade att detta var en tjuv. De blev, såsom jag, förbannade och började knuffa och skrika åt henne att hon var en tjuv. Jag övervägde att hålla henne kvar och kalla på polis, men avstod. Hon knuffades i väg av de två männen och folkhopen skingrades. Nu fick jag lära mig något, tack för det.

Lördagen den 25 juli

När vi vaknade var det soligt o fint men det blåste, varför vi valde att gå till ”Portmonä” ett litet turistsamhälle med möjlighet att svaja utanför hamnen. Det var jättefint, vi tog jollen och åkte i land, där fanns ett stort poolområde, massor av restauranger. Vi åt en fisk rätt som bestod av alla möjliga fiskar och musslor, shellfisk, mm allt i en sås smaksatt med Pernod o grädde. JÄTTEGOTT.
Vi sov jättegott.

Fredagen den 24 juli

Efter en fantastisk segling halvvind, c:a 10 meter och efter det att vi knäckt en hare. Det var så att på långt håll kunde jag skönja en segelbåt i Englas storlek (något mindre) som på något sätt låg och väntade på oss. Jag förberedde Engla för kamp. Nu närmare vi kom den andra båten, ju tydligare blev det att nu är det kamp. När Engla var i kapp hissade de alla sina segel, medan vi körde med stor o fock. Jag tänkte vi spar genuan tills det blir allvar. Den behövdes inte, vi körde om den andra båten trots att det var en lokal båt med kännedom om strömmar mm i de lokala farvattnen. Men de gjorde som förlorare brukar göra, när de blir omklrörda då växlar de kurs, i detta fall växlade han till att sikta på New York, det var lite väl genomskinligt, de vände och gick i hamn efter det att vi ankrat. Kul med harar som förlorar.

Nu ligger vi på nytt utanför ett litet samhälle med en avslutande sandstrand, På vår babord sida är det urgröpta öars med tunnelsystem och grottor, detta drar till sig turister i hoper. I morgon om det är fint väder ska vi ligga kvar och testa motorn (jollemotorn) på nytt genom att härma de andra turisterna.

Nu blåser det c:a 10 meter, vi är trötta och klockan är 21.00 lokal tid. Flaggan är nedtagen, ankarkättingen är säkrad (på nytt sätt). Jag hade tidigare en dyrbar konstruktion som syftade till att avlasta ankartrycket på ankarspelet, men den höll inte för trycket i går natt, gick helt enkelt sönder. Nu har jag gjort en hemmagjord lösning, vi får se om den håller i natt.